Femte söndagen i fastan

Femte söndagen i fastan markerar början på passionstiden – den sista delen av fastan som leder fram till påsk. Under den här perioden tonas kyrkorummet ofta ner: dekorationer tas bort, färgerna blir dovare och gudstjänsten får en mer eftertänksam karaktär. Fokus ligger på berättelsen om Jesu lidande, som är central i påskens förberedelser.

Vad handlar dagen om?

Gudstjänsterna den här söndagen kretsar ofta kring teman som lidande, motstånd och försoning. I centrum står berättelsen om hur Jesus enligt evangelierna är på väg till Jerusalem – en faktisk resa från Galileen i norr till Jerusalem i söder. Den här vandringen markerar slutet på hans offentliga verksamhet och inleder den händelsekedja som leder fram till påsken.

Tema och färg

Varje högtid och söndag i kyrkoåret har ett särskilt tema och en bestämd liturgisk färg. Tillsammans skapar de en tydlig ram för gudstjänstens innehåll och samtal. Temat hjälper till att forma de texter och samtal som förs, medan färgen visuellt signalerar dagens karaktär – allt från glädje och firande till stillhet och eftertanke.

Tema: Försonaren – lyfter fram berättelsen om Jesus som en gestalt för försoning och rättvisa.
Färg: Lila (ibland blå) – lila är fastans huvudfärg och står för eftertanke, bot och förberedelse. Blå används ibland som alternativ och förknippas då med hopp och väntan.

Temat och färgen ger stöd i både innehåll och stämning. De fungerar som ett praktiskt hjälpmedel för dem som planerar och leder gudstjänster, och ger besökarna en uppfattning om gudstjänstens innehåll och ton.

Vad är kyrkoåret?

Kyrkoåret är kyrkans kalender som sträcker sig över ett helt år, med start i advent och avslut i november. Under året får vi följa viktiga delar av den kristna tron – från väntan och födelse till lidande, uppståndelse och livet därefter.

Varje dag i kyrkoåret har ett namn, ett tema, särskilda bibeltexter och en liturgisk färg. Det hjälper till att sätta tonen i gudstjänsten – oavsett om det handlar om väntan, glädje, sorg eller eftertanke.

Kyrkoåret som vi känner det i dag växte fram gradvis under kristendomens första århundraden. Redan tidigt firade man påsk och jul, och med tiden utvecklades en struktur för hur olika högtider och texter återkom under året. Svenska kyrkans kyrkoår bygger på den västerländska traditionen, men har en egen ordning med namn, teman och texter som används i gudstjänstlivet.

Håll koll på året

Vår digitala kalender visar mer än bara kyrkoåret. Här hittar du praktiska sidor som hjälper dig att hålla koll på dagens datum, högtider och mycket mer. Andra delar av kalendern: