Septuagesima

Septuagesima markerar en övergång i kyrkoåret. Dagen ligger mellan trettondedagstiden och fastan, och fungerar som en slags förberedelse inför den mer allvarsamma tiden som väntar. Tillsammans med sexagesima och fastlagssöndagen bildar den en tredelad inledning till fastetiden.

Vad handlar dagen om?

I gudstjänsterna denna söndag lyfts ofta två teman fram: nåd och tjänst. Fokus ligger på att nåd inte kan förtjänas, den ges som en gåva utan krav på motprestation. Samtidigt betonas ansvar och uppdrag – att leva med omsorg om andra, att bidra och att tjäna i vardagen.

Texterna och samtalen denna dag rör sig ofta kring frågor om rättvisa, arbete och livsvillkor. Det handlar både om hur människan förhåller sig till sin roll i världen och om hur grundläggande värden som tillit och ödmjukhet får ta plats i vardagen.

Tema och färg

Varje högtid och söndag i kyrkoåret har ett särskilt tema och en bestämd liturgisk färg. Tillsammans skapar de en tydlig ram för gudstjänstens innehåll och samtal. Temat hjälper till att forma de texter och samtal som förs, medan färgen visuellt signalerar dagens karaktär – allt från glädje och firande till stillhet och eftertanke.

Tema: Nåd och tjänst – temat betonar att relationen till Gud inte bygger på prestation, samtidigt som människans uppgift är att leva med ansvar och omtanke.
Färg: Lila – färgen markerar en övergång till en mer eftertänksam tid, och används ofta för att signalera förberedelse och allvar.

Temat och färgen ger stöd i både innehåll och stämning. De fungerar som ett praktiskt hjälpmedel för dem som planerar och leder gudstjänster, och ger besökarna en uppfattning om gudstjänstens innehåll och ton.

Vad är kyrkoåret?

Kyrkoåret är kyrkans kalender som sträcker sig över ett helt år, med start i advent och avslut i november. Under året får vi följa viktiga delar av den kristna tron – från väntan och födelse till lidande, uppståndelse och livet därefter.

Varje dag i kyrkoåret har ett namn, ett tema, särskilda bibeltexter och en liturgisk färg. Det hjälper till att sätta tonen i gudstjänsten – oavsett om det handlar om väntan, glädje, sorg eller eftertanke.

Kyrkoåret som vi känner det i dag växte fram gradvis under kristendomens första århundraden. Redan tidigt firade man påsk och jul, och med tiden utvecklades en struktur för hur olika högtider och texter återkom under året. Svenska kyrkans kyrkoår bygger på den västerländska traditionen, men har en egen ordning med namn, teman och texter som används i gudstjänstlivet.

Håll koll på året

Vår digitala kalender visar mer än bara kyrkoåret. Här hittar du praktiska sidor som hjälper dig att hålla koll på dagens datum, högtider och mycket mer. Andra delar av kalendern: