Sexagesima

Sexagesima är den andra söndagen i den period som kallas förfastan – tiden som leder fram till fastan och påsken. Namnet betyder ”den sextionde” och syftar på antalet dagar kvar till påsk, även om det inte är exakt sextio dagar. Temat för den här söndagen kretsar kring hur Bibelns ord kan uppfattas som levande och aktuella, också i vår tid. I centrum står hur människor lyssnar, reflekterar och låter orden påverka vardagens beslut och tankar.

Vad handlar dagen om?

Sexagesima är den andra av tre söndagar i förfastan – en kort men tydlig period som binder samman julens slut och fastans början. Förfastan inleds ungefär två veckor efter trettondagen och avslutas med fastlagssöndagen. Den fungerar som en övergång från fest till eftertanke.

Under Sexagesima handlar det om hur människor lyssnar till Bibelns ord – med öppenhet, likgiltighet eller motstånd. Dagen belyser skillnaden mellan att höra orden och att faktiskt ta dem till sig.

Tema och färg

Varje högtid och söndag i kyrkoåret har ett särskilt tema och en bestämd liturgisk färg. Tillsammans skapar de en tydlig ram för gudstjänstens innehåll och samtal. Temat hjälper till att forma de texter och samtal som förs, medan färgen visuellt signalerar dagens karaktär – allt från glädje och firande till stillhet och eftertanke.

Tema: Det levande ordet – ett tema som lyfter hur Bibelns budskap uppfattas som levande, verksamt och centralt i kyrkans undervisning.
Färg: Lila – färgen markerar en övergång till en mer eftertänksam tid, och används ofta för att signalera förberedelse och allvar.

Temat och färgen ger stöd i både innehåll och stämning. De fungerar som ett praktiskt hjälpmedel för dem som planerar och leder gudstjänster, och ger besökarna en uppfattning om gudstjänstens innehåll och ton.

Vad är kyrkoåret?

Kyrkoåret är kyrkans kalender som sträcker sig över ett helt år, med start i advent och avslut i november. Under året får vi följa viktiga delar av den kristna tron – från väntan och födelse till lidande, uppståndelse och livet därefter.

Varje dag i kyrkoåret har ett namn, ett tema, särskilda bibeltexter och en liturgisk färg. Det hjälper till att sätta tonen i gudstjänsten – oavsett om det handlar om väntan, glädje, sorg eller eftertanke.

Kyrkoåret som vi känner det i dag växte fram gradvis under kristendomens första århundraden. Redan tidigt firade man påsk och jul, och med tiden utvecklades en struktur för hur olika högtider och texter återkom under året. Svenska kyrkans kyrkoår bygger på den västerländska traditionen, men har en egen ordning med namn, teman och texter som används i gudstjänstlivet.

Håll koll på året

Vår digitala kalender visar mer än bara kyrkoåret. Här hittar du praktiska sidor som hjälper dig att hålla koll på dagens datum, högtider och mycket mer. Andra delar av kalendern: