Söndagen efter Alla helgons dag

Den här söndagen följer direkt efter Alla helgons dag och kallas ofta för Alla själars dag. Inom Svenska kyrkans kyrkoår är det en dag då gudstjänsten ägnas åt minnet av dem som har gått bort. Många församlingar erbjuder särskilda minnesgudstjänster eller möjligheter till ljuständning. Stämningen är ofta stillsam, med utrymme för eftertanke.

Vad handlar dagen om?

Temat för gudstjänsten är ofta centrerat kring frågor om liv och död, förlust och minne. Det ges möjlighet till reflektion kring människans begränsningar, tidens gång och det avtryck människor lämnar efter sig. Genom musik, texter och symbolhandlingar skapas en samlad helhet där minnet av de avlidna står i centrum.

Tema och färg

Varje högtid och söndag i kyrkoåret har ett särskilt tema och en bestämd liturgisk färg. Tillsammans skapar de en tydlig ram för gudstjänstens innehåll och samtal. Temat hjälper till att forma de texter och samtal som förs, medan färgen visuellt signalerar dagens karaktär – allt från glädje och firande till stillhet och eftertanke.

Tema: Vårt evighetshopp – temat handlar om att minnas de som gått före och om tanken på en fortsättning bortom döden.
Färg: Lila eller svart – lila signalerar förberedelse, bot och eftertanke, medan svart används vid gudstjänster med tydligt fokus på sorg och minne.

Temat och färgen ger stöd i både innehåll och stämning. De fungerar som ett praktiskt hjälpmedel för dem som planerar och leder gudstjänster, och ger besökarna en uppfattning om gudstjänstens innehåll och ton.

Vad är kyrkoåret?

Kyrkoåret är kyrkans kalender som sträcker sig över ett helt år, med start i advent och avslut i november. Under året får vi följa viktiga delar av den kristna tron – från väntan och födelse till lidande, uppståndelse och livet därefter.

Varje dag i kyrkoåret har ett namn, ett tema, särskilda bibeltexter och en liturgisk färg. Det hjälper till att sätta tonen i gudstjänsten – oavsett om det handlar om väntan, glädje, sorg eller eftertanke.

Kyrkoåret som vi känner det i dag växte fram gradvis under kristendomens första århundraden. Redan tidigt firade man påsk och jul, och med tiden utvecklades en struktur för hur olika högtider och texter återkom under året. Svenska kyrkans kyrkoår bygger på den västerländska traditionen, men har en egen ordning med namn, teman och texter som används i gudstjänstlivet.

Håll koll på året

Vår digitala kalender visar mer än bara kyrkoåret. Här hittar du praktiska sidor som hjälper dig att hålla koll på dagens datum, högtider och mycket mer. Andra delar av kalendern: