Tjugoförsta söndagen efter trefaldighet

Den här söndagen lyfter frågor om ansvar i samhället – särskilt hur människor förhåller sig till lagar, myndigheter och gemensamma regler. Fokus ligger på vad det innebär att leva tillsammans med andra och ta ansvar både som individ och som medborgare. Dagen ställer frågor om rättvisa, skyldigheter och hur man navigerar mellan olika typer av ansvar.

Vad handlar dagen om?

Tjugoförsta söndagen efter trefaldighet handlar om ansvar – både som medborgare och som medmänniska. En av texterna som ofta läses i gudstjänsten beskriver hur Jesus får frågan om det är rätt att betala skatt till den romerska kejsaren. Som svar ber han om ett mynt, pekar på kejsarens bild på det och säger att man ska ge kejsaren det som tillhör kejsaren, och Gud det som tillhör Gud.

Berättelsen lyfter frågan om hur man kan leva i ett samhälle med lagar och regler, samtidigt som man följer sina egna värderingar. Vad är man skyldig staten? Vad är man skyldig andra människor? Och vad gör man när olika ansvar krockar? Dagen ger utrymme för att fundera på hur rättvisa, lojalitet och moral samverkar i det gemensamma livet.

Tema och färg

Varje högtid och söndag i kyrkoåret har ett särskilt tema och en bestämd liturgisk färg. Tillsammans skapar de en tydlig ram för gudstjänstens innehåll och samtal. Temat hjälper till att forma de texter och samtal som förs, medan färgen visuellt signalerar dagens karaktär – allt från glädje och firande till stillhet och eftertanke.

Tema: Samhällsansvar – lyfter fram frågor om människans roll och ansvar i det gemensamma livet, och hur man kan förhålla sig till samhällets strukturer och regler.
Färg: Grön – symboliserar växande och utveckling, och används under perioder då fokus ligger på lärande och eftertanke.

Temat och färgen ger stöd i både innehåll och stämning. De fungerar som ett praktiskt hjälpmedel för dem som planerar och leder gudstjänster, och ger besökarna en uppfattning om gudstjänstens innehåll och ton.

Vad är kyrkoåret?

Kyrkoåret är kyrkans kalender som sträcker sig över ett helt år, med start i advent och avslut i november. Under året får vi följa viktiga delar av den kristna tron – från väntan och födelse till lidande, uppståndelse och livet därefter.

Varje dag i kyrkoåret har ett namn, ett tema, särskilda bibeltexter och en liturgisk färg. Det hjälper till att sätta tonen i gudstjänsten – oavsett om det handlar om väntan, glädje, sorg eller eftertanke.

Kyrkoåret som vi känner det i dag växte fram gradvis under kristendomens första århundraden. Redan tidigt firade man påsk och jul, och med tiden utvecklades en struktur för hur olika högtider och texter återkom under året. Svenska kyrkans kyrkoår bygger på den västerländska traditionen, men har en egen ordning med namn, teman och texter som används i gudstjänstlivet.

Håll koll på året

Vår digitala kalender visar mer än bara kyrkoåret. Här hittar du praktiska sidor som hjälper dig att hålla koll på dagens datum, högtider och mycket mer. Andra delar av kalendern: