Tjugotredje söndagen efter trefaldighet

Tjugotredje söndagen efter trefaldighet infaller under trefaldighetstiden – en period i kyrkoåret som fokuserar på livet i vardagen och hur människor lever tillsammans. Den här söndagen lyfter frågor om relationer, förlåtelse och samspel – sådant som ofta präglar samspelet mellan människor.

Vad handlar dagen om?

Den här söndagen kretsar kring ämnen som skuld, förlåtelse och ansvar. Det finns ofta ett fokus på hur människor hanterar motsättningar, bemöter varandra i svåra situationer och försöker lösa problem med förståelse. Texterna som används belyser betydelsen av att kunna be om ursäkt, ge förlåtelse och leva i respekt för andra.

Tema och färg

Varje högtid och söndag i kyrkoåret har ett särskilt tema och en bestämd liturgisk färg. Tillsammans skapar de en tydlig ram för gudstjänstens innehåll och samtal. Temat hjälper till att forma de texter och samtal som förs, medan färgen visuellt signalerar dagens karaktär – allt från glädje och firande till stillhet och eftertanke.

Tema: Förlåtelse utan gräns – handlar om att förlåta även när det är svårt, och att värna relationer trots brustet förtroende.
Färg: Grön – symboliserar växande och utveckling, och används under perioder då fokus ligger på lärande och eftertanke.

Temat och färgen ger stöd i både innehåll och stämning. De fungerar som ett praktiskt hjälpmedel för dem som planerar och leder gudstjänster, och ger besökarna en uppfattning om gudstjänstens innehåll och ton.

Vad är kyrkoåret?

Kyrkoåret är kyrkans kalender som sträcker sig över ett helt år, med start i advent och avslut i november. Under året får vi följa viktiga delar av den kristna tron – från väntan och födelse till lidande, uppståndelse och livet därefter.

Varje dag i kyrkoåret har ett namn, ett tema, särskilda bibeltexter och en liturgisk färg. Det hjälper till att sätta tonen i gudstjänsten – oavsett om det handlar om väntan, glädje, sorg eller eftertanke.

Kyrkoåret som vi känner det i dag växte fram gradvis under kristendomens första århundraden. Redan tidigt firade man påsk och jul, och med tiden utvecklades en struktur för hur olika högtider och texter återkom under året. Svenska kyrkans kyrkoår bygger på den västerländska traditionen, men har en egen ordning med namn, teman och texter som används i gudstjänstlivet.

Håll koll på året

Vår digitala kalender visar mer än bara kyrkoåret. Här hittar du praktiska sidor som hjälper dig att hålla koll på dagens datum, namnsdagar och mycket mer. Andra delar av kalendern: