Midsommardagen

Midsommardagen infaller alltid på en lördag, dagen efter midsommarafton. Förr i tiden kallades dagen inte för ”midsommardagen” utan hette Johannes Döparens dag – eftersom firandet alltid skedde den 24 juni, Johannes födelsedag. Först efter kalenderreformen 1953, när helgdagen flyttades till en rörlig lördag, blev den allmänt känd som midsommardagen – dagen efter midsommarafton. Idag är det en dag som andas sommar, gemenskap och stillhet efter midsommarfirandets festligheter. Många tar det lugnt denna dag – kanske med en lång frukost, ett dopp i sjön eller en promenad bland blommande sommarängar. Det är en tid att landa.

Traditioner

Efter midsommaraftonens glädje och stoj är midsommardagen ofta något helt annat – en stilla dag. Många låter festligheterna klinga av med en lång frukost, kanske ute i trädgården eller på en altan. Det är en dag då man inte behöver göra så mycket. Kanske tar man en promenad i naturen eller badar i en stilla sjö.

Hos vissa lever även kyrkliga traditioner kvar. Några går till en sommaröppen kyrka för en enkel gudstjänst, andra tänder ett ljus i tysthet.

Ursprung och betydelse

Midsommardagen har sitt ursprung i den kristna högtiden till minne av Johannes Döparens födelse, som firas den 24 juni – exakt sex månader före jul. Fram till 1952 inföll midsommarafton alltid den 23 juni och midsommardagen den 24 juni. År 1953 ändrades detta genom ett riksdagsbeslut. Sedan dess firas midsommardagen alltid på en lördag mellan 20 och 26 juni, och midsommarafton på fredagen innan. Johannes Döparens dag ligger dock kvar i almanackan den 24 juni, medan midsommardagen har utvecklats till en självständig helgdag utan direkt religiös koppling.

Varför flaggar vi denna dag?

Midsommardagen är en allmän flaggdag i Sverige. Det innebär att flaggan hissas för att markera en helgdag med särskild betydelse i vår kalender. Att flagga denna dag har blivit en självklar del av midsommarhelgen – en symbol för sommar, tradition och samhörighet. Många väljer att låta flaggan vaja i trädgården hela helgen – som en symbol för sommarens höjdpunkt och gemenskapen midsommarhelgen för med sig.

Vad är en helgdag?

En helgdag är en officiell röd dag i kalendern som enligt svensk lag är en arbetsfri dag. Många helgdagar har kristet ursprung, som påsk, jul och pingst, medan andra – som första maj och nationaldagen – bygger på sekulära eller historiska händelser. De flesta helgdagar infaller på samma datum varje år, men vissa, som påsken, rör sig beroende på kalendern.

Helgdagarna är till för att markera viktiga traditioner och ge tid för vila, firande och eftertanke. För många innebär de också en chans att förlänga helgen, umgås med familj eller bara ta det lugnt en extra dag.

Nyfiken på alla svenska helgdagar? Du hittar dem HÄR.

En del av kyrkoåret

Midsommardagen har en särskild plats i kyrkoåret – den kalender som Svenska kyrkan följer under året. Kyrkoåret är uppbyggt kring olika teman som speglar livet, årstiderna och människans relation till omvärlden.

I Svenska kyrkan hålls ofta en särskild gudstjänst på midsommardagen, där man samlas för att reflektera över skapelsen – naturen, miljön och vårt ansvar som människor. Tonen är varm och eftertänksam, med texter, sånger och böner som lyfter fram tacksamhet och omtanke om jorden vi lever på.

Håll koll på året

Vår digitala kalender visar mer än bara helgdagar. Här hittar du praktiska sidor som hjälper dig att hålla koll på dagens datum, namnsdagar och mycket mer. Andra delar av kalendern: