Högtider

Högtider är dagar som bryter vardagen och ger oss anledning att samlas, fira och minnas våra traditioner. Våra svenska högtidsdagar har rötter i både kristna traditioner och gamla folkliga seder. Vi har också dagar som lyfter fram glädjen i maten och fikastunden, som blir små höjdpunkter att se fram emot under året. Vill du se om något spännande händer just idag? Kolla in vår digitala kalender.

Datum		Veckodag	Dagar kvar

Högtider i jul

Julen är en av årets mest älskade högtider och rymmer en rik tradition som sträcker sig över flera veckor. För många innebär den en tid av gemenskap, dofter av gran och nybakat samt stämningsfulla ljus. Förberedelserna börjar ofta redan i november när hem och gator får sin vinterbelysning, och dagarna fylls av förväntan inför de kommande firandena.

De fyra söndagarna före julafton kallas advent och markerar förberedelserna inför julfirandet. Varje söndag tänds ett nytt ljus i adventsljusstaken och många besöker julmarknader, bakar saffransbröd eller samlas över en kopp glögg. Det är en tid av förväntan och gemenskap som steg för steg leder fram till julen.

Luciadagen den 13 december är en av Sveriges mest stämningsfulla vintertraditioner och firas med sång och ljus i mörkret. Traditionen har sitt ursprung i berättelsen om den heliga Lucia från Syrakusa, som enligt legenden gav mat och hjälp till behövande under 300-talet. I Sverige firar man dagen med luciatåg i skolor, kyrkor och på arbetsplatser.

Den 24 december samlas familjer och vänner för att fira jul med mat, ljus och gemenskap. För många är tv-programmet Kalle Anka klockan tre en självklar del av dagen, och barnen väntar ivrigt på tomten som delar ut julklappar. I flera andra länder infaller själva julfirandet i stället på juldagen den 25 december.

Efter julhelgen kommer trettondagsafton den 5 januari, följd av trettondagen som i kristen tradition förknippas med berättelsen om de vise männens resa till Jesusbarnet. Julperioden avslutas sedan den 13 januari med tjugondedag jul, även kallad tjugondag Knut, då man enligt traditionen plockar bort gran och dekorationer och “dansar ut julen”.

Svensk påsktradition

Påsken rymmer både kyrkliga rötter och levande familjetraditioner. Firandet tar sin början på skärtorsdagen, dagen då Jesus enligt kristen tro instiftade nattvarden och som i svensk tradition är förknippad med berättelser om häxornas färd till Blåkulla. På många håll klär sig barn ut som påskkärringar denna dag, eller på påskafton, och går runt med teckningar i utbyte mot godis.

Påskafton är för många den stora höjdpunkten med påskbord, påskägg och pyntade björkris. Helgen ramas in av långfredagen, en stilla dag som inom kristen tradition markerar Jesu korsfästelse, följd av glädjen på påskdagen då kyrkan firar berättelsen om Jesu uppståndelse med festliga gudstjänster.

Ledigheten avrundas med annandag påsk, en helgdag som ofta ägnas åt vila, familj och utflykter. I kyrkan uppmärksammas denna dag berättelsen där Jesus möter sina lärjungar efter uppståndelsen.

Tillsammans skapar dessa dagar en helg som förenar eftertanke, gemenskap och firandet av vårens ljus.

Högtider som smakar

Maten är en självklar del av våra högtider. Vi samlas kring jul- och påskbord och dukar upp storslagna måltider vid nyår och midsommar. Då är maten bara en del av helheten – en viktig del av firandet.

I Sverige finns några få dagar som helt ägnas åt en speciell smakupplevelse. Tidigt under vintern firas fettisdagen med sina luftiga semlor fyllda med mandelmassa och grädde. Därefter kommer våffeldagen, då frasiga våfflor med sylt och grädde står i centrum. Längre fram väntar kräftpremiären, där dillkokta kräftor, bröd och snapsvisor samlar vänner och familj. Avslutningsvis infaller surströmmingspremiären, med den karakteristiska fermenterade fisken som serveras på tunnbröd med potatis och lök.

Håll koll på året

Vår digitala kalender visar mer än bara högtidsdagar. Här hittar du praktiska sidor som hjälper dig att hålla koll på dagens datum, högtider och mycket mer. Andra delar av kalendern: