Fastlagssöndagen

Fastlagssöndagen är den första av de tre dagarna i fastlagen – en kort förberedelseperiod som leder fram till fastan. Den infaller 49 dagar före påsk och fungerar som en startpunkt för den inre resa som fastetiden innebär. . I Svenska kyrkan lyfts teman som eftertanke, riktning och förberedelse, med utgångspunkt i berättelsen om den blinde Bartimaios – en text som väcker frågor om längtan, mod och vad det innebär att bli sedd.

Fastlagssöndagens gudstjänster kretsar kring temat kärlekens väg. Ofta används evangelieberättelsen om den blinde Bartimaios, som satt vid vägen utanför Jeriko och ropade på hjälp när Jesus gick förbi. Folket försökte få Bartimaios att vara tyst, men Jesus stannade upp och lät honom komma nära. Bartimaios fick tillbaka sin syn – men berättelsen handlar om mer än ett mirakel. Den lyfter teman som längtan, mod, tillit och vad det betyder att bli lyssnad på.

Gudstjänsten blir en plats för reflektion över vad det innebär att se klart – både i yttre och inre bemärkelse – och att våga ta steg mot förändring.

Varje högtid och söndag i kyrkoåret har ett särskilt tema och en bestämd liturgisk färg. Tillsammans skapar de en tydlig ram för gudstjänstens innehåll och samtal. Temat hjälper till att forma de texter och samtal som förs, medan färgen visuellt signalerar dagens karaktär – allt från glädje och firande till stillhet och eftertanke.

• Tema: Kärlekens väg  – temat lyfter fram frågor om längtan, mod och vad det innebär att bli sedd och lyssnad på.
• Färg: Blå – blå används på fastlagssöndagen och signalerar att kyrkoåret går in i en ny fas.

Temat och färgen ger stöd i både innehåll och stämning. De fungerar som ett praktiskt hjälpmedel för dem som planerar och leder gudstjänster, och ger besökarna en uppfattning om gudstjänstens innehåll och ton.

Kyrkoåret är kyrkans kalender som sträcker sig över ett helt år, med start i advent och avslut i november. Under året får vi följa viktiga delar av den kristna tron – från väntan och födelse till lidande, uppståndelse och livet därefter.

Varje dag i kyrkoåret har ett namn, ett tema, särskilda bibeltexter och en liturgisk färg. Det hjälper till att sätta tonen i gudstjänsten – oavsett om det handlar om väntan, glädje, sorg eller eftertanke.

Kyrkoåret som vi känner det i dag växte fram gradvis under kristendomens första århundraden. Redan tidigt firade man påsk och jul, och med tiden utvecklades en struktur för hur olika högtider och texter återkom under året. Svenska kyrkans kyrkoår bygger på den västerländska traditionen, men har en egen ordning med namn, teman och texter som används i gudstjänstlivet.

Vår digitala kalender visar mer än bara kyrkoåret. Här hittar du praktiska sidor som hjälper dig att hålla koll på dagens datum, högtider och mycket mer. Andra delar av kalendern:

• Kalender online
• Dagens datum
• Högtider
• Helgdagar
• Namnsdagar
• Temadagar
• Månfaser
• Solstånd och dagjämningar
• Sommartid och vintertid
• Flaggdagar
• Månader
• Veckodagar

Använd kalendern för att planera vardagen eller bara för att få snabb överblick över viktiga dagar och datum.