Trettonde söndagen efter trefaldighet

Trettonde söndagen efter trefaldighet kallas ofta för diakonins dag i Svenska kyrkan. Gudstjänstens innehåll kretsar kring hur människor möter varandra – med särskilt fokus på ansvar, omsorg och omtanke. Det är en söndag som uppmuntrar till reflektion över vardagliga handlingar som gör skillnad för andra.

Vad handlar dagen om?

Trettonde söndagen efter trefaldighet lyfter fram frågor om människosyn, ansvar och omsorg. En återkommande utgångspunkt i gudstjänsten är berättelsen om den barmhärtige samariern – en person som, trots att han kom från en grupp som stod utanför det religiösa och sociala etablissemanget, stannade upp för att hjälpa en svårt skadad man som blivit överfallen. Medan andra passerade förbi, tog samariern hand om mannens sår, förde honom till ett härbärge och betalade för hans fortsatta vård.

Berättelsen lyfter fram att medmänsklighet inte handlar om tillhörighet, utan om handling – att se och agera när någon är i behov av hjälp.

Denna söndag kallas ofta för diakonins dag eftersom temat ligger nära kyrkans sociala arbete, diakonin. Många församlingar använder dagen för att synliggöra och uppmärksamma sitt diakonala engagemang – exempelvis genom förbön, särskilda kollekter eller att diakoner medverkar i gudstjänsten. På så sätt blir dagen en påminnelse om medmänskligt ansvar i vardagen och ett tillfälle att lyfta frågor om omsorg och solidaritet

Tema och färg

Varje högtid och söndag i kyrkoåret har ett särskilt tema och en bestämd liturgisk färg. Tillsammans skapar de en tydlig ram för gudstjänstens innehåll och samtal. Temat hjälper till att forma de texter och samtal som förs, medan färgen visuellt signalerar dagens karaktär – allt från glädje och firande till stillhet och eftertanke.

Tema: Medmänniskan – temat uppmuntrar till reflektion kring människovärde och medmänsklighet i vardagen.
Färg: Grön – förknippas med vardag, hopp och kontinuitet. Den används under perioder utan stora högtider och markerar en mer stillsam del av kyrkoåret.

Temat och färgen ger stöd i både innehåll och stämning. De fungerar som ett praktiskt hjälpmedel för dem som planerar och leder gudstjänster, och ger besökarna en uppfattning om gudstjänstens innehåll och ton.

Vad är kyrkoåret?

Kyrkoåret är kyrkans kalender som sträcker sig över ett helt år, med start i advent och avslut i november. Under året får vi följa viktiga delar av den kristna tron – från väntan och födelse till lidande, uppståndelse och livet därefter.

Varje dag i kyrkoåret har ett namn, ett tema, särskilda bibeltexter och en liturgisk färg. Det hjälper till att sätta tonen i gudstjänsten – oavsett om det handlar om väntan, glädje, sorg eller eftertanke.

Kyrkoåret som vi känner det i dag växte fram gradvis under kristendomens första århundraden. Redan tidigt firade man påsk och jul, och med tiden utvecklades en struktur för hur olika högtider och texter återkom under året. Svenska kyrkans kyrkoår bygger på den västerländska traditionen, men har en egen ordning med namn, teman och texter som används i gudstjänstlivet.

Håll koll på året

Vår digitala kalender visar mer än bara kyrkoåret. Här hittar du praktiska sidor som hjälper dig att hålla koll på dagens datum, högtider och mycket mer. Andra delar av kalendern: