Tjugofemte söndagen efter trefaldighet

Tjugofemte söndagen efter trefaldighet är extremt sällsynt i kyrkoåret – den har bara inträffat i det moderna tidsspannet år 1938 och senast år 2008. Att den dyker upp så sällan gör dagen särskilt intressant som ett ovanligt inslag i kyrkans kalender. Dagen markerar slutet av kyrkoåret och präglas av ett innehåll som blickar mot avslut och omställning.

Vad handlar dagen om?

Gudstjänster denna söndag brukar lyfta fram tankar om tidens slut och de stora skeden som markerar övergångar och förändringar. Innehållet ger utrymme för reflektion kring hur olika händelser kan påverka världen och människors liv.

Tema och färg

Varje högtid och söndag i kyrkoåret har ett särskilt tema och en bestämd liturgisk färg. Tillsammans skapar de en tydlig ram för gudstjänstens innehåll och samtal. Temat hjälper till att forma de texter och samtal som förs, medan färgen visuellt signalerar dagens karaktär – allt från glädje och firande till stillhet och eftertanke.

Tema: Den yttersta tiden – syftar på händelser som förknippas med slutet av historien och stora omvälvningar, och används för att sätta fokus på allvar och eftertanke.
Färg: Grön – symboliserar växande och utveckling, och används under perioder då fokus ligger på lärande och eftertanke.

Temat och färgen ger stöd i både innehåll och stämning. De fungerar som ett praktiskt hjälpmedel för dem som planerar och leder gudstjänster, och ger besökarna en uppfattning om gudstjänstens innehåll och ton.

Vad är kyrkoåret?

Kyrkoåret är kyrkans kalender som sträcker sig över ett helt år, med start i advent och avslut i november. Under året får vi följa viktiga delar av den kristna tron – från väntan och födelse till lidande, uppståndelse och livet därefter.

Varje dag i kyrkoåret har ett namn, ett tema, särskilda bibeltexter och en liturgisk färg. Det hjälper till att sätta tonen i gudstjänsten – oavsett om det handlar om väntan, glädje, sorg eller eftertanke.

Kyrkoåret som vi känner det i dag växte fram gradvis under kristendomens första århundraden. Redan tidigt firade man påsk och jul, och med tiden utvecklades en struktur för hur olika högtider och texter återkom under året. Svenska kyrkans kyrkoår bygger på den västerländska traditionen, men har en egen ordning med namn, teman och texter som används i gudstjänstlivet.

Håll koll på året

Vår digitala kalender visar mer än bara kyrkoåret. Här hittar du praktiska sidor som hjälper dig att hålla koll på dagens datum, högtider och mycket mer. Andra delar av kalendern: