Midsommarafton

Midsommarafton firas alltid på en fredag och kan infalla mellan 19 och 25 juni. Det är en av årets mest efterlängtade sommarhelger, fylld av ljus, grönska och gemenskap, där många samlas utomhus för att njuta av natur och ledighet. Vill du se om något spännande händer just idag? Kolla in vår digitala kalender.

Under midsommar samlas familj och vänner – gärna utomhus om vädret tillåter. Runt om i Sverige sätts midsommarstänger upp i parker och på grönområden. Musik är en självklar del av firandet och på flera platser kan det kan finnas spelmän som leder dansen runt stången. Det är inte ovanligt att se människor som klätt upp sig i folkdräkter.

Vissa sätter upp små egna midsommarstänger i trädgårdar och det är inte ovanligt att grilla den här dagen.

Under 1500-talet och framåt, när Sverige var ett bondesamhälle där de flesta levde av jordbruk, var midsommarnatten starkt förknippad med folktro. Man trodde att naturen hade extra kraft just den natten, och att det kunde påverka sådant som hälsa och skörd. Därför kunde firandet innehålla olika seder som handlade om att försöka få tur och skydd inför resten av året.

Dans och musik har länge varit en viktig del av midsommarfirandet. Dans runt midsommarstången har förekommit sedan åtminstone från 1700-talet, även om firandet kunde se olika ut i olika delar av landet. Under 1800-talet blev midsommar mer av en gemensam folkfest och från mitten av 1800-talet började man arrangera firandet mer organiserat.

Midsommar i Sverige har historiskt varit kopplad till en kyrklig högtidsdag den 24 juni – Johannes Döpares dag.  Fram till 1952 låg midsommardagen alltid på Johannes döpares dag, och midsommarafton dagen innan. Riksdagen beslutade att midsommardagen skulle bli en helgdag som alltid skulle infalla en lördag, mellan 20 och 26 juni och därför är midsommarafton numera alltid på en fredag.

Samtidigt har midsommar länge haft en tydlig koppling till årstidens skifte. I Sverige där många levde av jordbruk blev den här tiden på året starkt förknippad med växtkraft och förväntningar på en god skörd. Med tiden utvecklades firandet mer i folklig riktning och blev mindre knutet till den kyrkliga högtidsdagen, men kopplingen till sommarens ljus och naturens betydelse har levt kvar.

Midsommarkransen är en huvudkrans av blommor och blad som bärs som en del av firandet. Den har koppling till äldre folktro där man tänkte att växter hade extra kraft under midsommarnatten och den ljusaste tiden på året. Kransen blev ett sätt att bära blommor och grönt nära sig, och kan därför ses som en symbol för naturens livskraft och sommarens blomning. I dag är den också en självklar del av midsommarens glädje och gemenskap.

Midsommarstången kom troligen till Sverige från Tyskland under medeltiden och har blivit en av midsommarfirandets starkaste symboler. Under början av 1800-talet började stången få den form som många känner igen idag – likt ett kors med två hängande kransar. Från mitten av 1800-talet växte det fram ett mer modernt midsommarfirande där dans kring midsommarstången blev ett tydligt inslag. I dag är stången ofta en central del av firandet, där människor samlas för att dansa, sjunga och fira sommarens ljus tillsammans.

Vår digitala kalender visar mer än bara högtider. Här hittar du praktiska sidor som hjälper dig att hålla koll på dagens datum, namnsdagar och mycket mer. Andra delar av kalendern:

• Kalender online
• Dagens datum
• Helgdagar
• Namnsdagar
• Temadagar
• Månfaser
• Solstånd och dagjämningar
• Sommartid och vintertid
• Kyrkoåret
• Flaggdagar
• Månader
• Veckodagar

Använd kalendern för att planera vardagen eller bara för att få snabb överblick över viktiga dagar och datum.