Andra advent

Andra advent sprider ett särskilt sken i decembermörkret. Det andra ljuset i adventsljusstaken tänds och väntan på julen fortsätter med ännu större förväntan. Dagen infaller alltid den tredje söndagen före jul och blir en viktig påminnelse om att högtiden snart är här. Vill du se om något spännande händer just idag? Kolla in vår digitala kalender.

Så firas andra advent

När det andra ljuset tänds i adventsljusstaken fördjupas stämningen av advent. Ljuset får många att stanna upp en stund, dela gemenskap och känna att julen närmar sig. För vissa blir det en dag för bak och förberedelser, för andra en chans till stillhet och eftertanke. Andra advent bär med sig både värme och förväntan mitt i vintern.

Adventfirandets historia

Ordet advent kommer från latinets adventus, som betyder ankomst. I den kristna traditionen syftar det på Jesu födelse i Betlehem. Redan på 400-talet fanns en adventstid i kyrkan, ofta förknippad med fasta och förberedelse. Antalet söndagar varierade länge mellan fem och sex, men under medeltiden blev fyra söndagar det vanligaste i västkyrkan.

I Sverige finns belägg för kyrkligt adventsfirande från medeltiden, men länge var det framför allt en tid av återhållsamhet och stillhet. Man undvek större festligheter, bröllop och bullriga arbeten. Det folkliga firandet med ljus och dekorationer växte fram betydligt senare. På 1800-talet började man i Sverige använda ljus särskilt för advent, som ett symboliskt sätt att markera väntan på julen. Ett tidigt exempel är från 1870-talet då Ersta diakonianstalt i Stockholm hade en adventsgran med sju ljus som tändes söndag för söndag fram till jul. Under 1900-talet slog flera nya symboler igenom: adventsstjärnan i fönstret, adventskalendern för barn och ljusstaken med fyra ljus som man tänder ett nytt varje söndag. Den här typen av adventsljusstake började säljas kommersiellt på 1930-talet och fick snabbt spridning i svenska hem.

Adventstiden förenar i dag både kyrkliga och folkliga traditioner. I kyrkorna uppmärksammas perioden med gudstjänster och texter som betonar väntan och förberedelse. I hemmen hängs adventsstjärnor upp i fönstren, ljus tänds och doften av bakning hör till, och många ser tiden som en naturlig inledning på julfirandet.

Vad är en högtidsdag?

En högtidsdag är en dag som bryter vardagen och ger tillfälle att samlas, fira och minnas. Vissa högtider har rötter i religion eller folktro, andra har vuxit fram kring mat, årstider eller gemenskap. Oavsett ursprung ger de oss traditioner att vårda och höjdpunkter att se fram emot under året.

Högtider är också en del av vår gemensamma berättelse. De binder samman generationer genom återkommande ritualer och skapar igenkänning från år till år. När vi följer årets växlingar genom högtiderna får vi både kontinuitet och variation, och en chans att stanna upp i tiden.

Håll koll på året

Vår digitala kalender visar mer än bara högtider. Här hittar du praktiska sidor som hjälper dig att hålla koll på dagens datum, namnsdagar och mycket mer. Andra delar av kalendern: