Första advent

Första advent är en av årets mest stämningsfulla dagar. Då tänds det första ljuset i adventsljusstaken och väntan på julen tar sin början. Dagen infaller alltid den fjärde söndagen före jul, vilket gör att datumet varierar men alltid ligger mellan slutet av november och början av december. Vill du se om något spännande händer just idag? Kolla in vår digitala kalender.

Så firas första advent

I hemmen tänds det första av de fyra adventsljusen. Många samlas till adventsfika med glögg och pepparkakor, och för många är detta ögonblicket då julförberedelserna verkligen tar sin början. På många håll i landet ordnas också julskyltningar, konserter och marknader som bidrar till stämningen. I kyrkorna är första advent en av årets mest besökta dagar, och psalmer som Hosianna och Bereden väg för Herran sjungs med kraft och glädje. Kombinationen av ljus, sång, gemenskap och förväntan gör att första advent upplevs som en startpunkt för julens alla traditioner.

Adventfirandets historia

Ordet advent kommer från latinets adventus, som betyder ankomst. I den kristna traditionen syftar det på Jesu födelse i Betlehem. Redan på 400-talet fanns en adventstid i kyrkan, ofta förknippad med fasta och förberedelse. Antalet söndagar varierade länge mellan fem och sex, men under medeltiden blev fyra söndagar det vanligaste i västkyrkan.

I Sverige finns belägg för kyrkligt adventsfirande från medeltiden, men länge var det framför allt en tid av återhållsamhet och stillhet. Man undvek större festligheter, bröllop och bullriga arbeten. Det folkliga firandet med ljus och dekorationer växte fram betydligt senare. På 1800-talet började man i Sverige använda ljus särskilt för advent, som ett symboliskt sätt att markera väntan på julen. Ett tidigt exempel är från 1870-talet då Ersta diakonianstalt i Stockholm hade en adventsgran med sju ljus som tändes söndag för söndag fram till jul. Under 1900-talet slog flera nya symboler igenom: adventsstjärnan i fönstret, adventskalendern för barn och ljusstaken med fyra ljus som man tänder ett nytt varje söndag. Den här typen av adventsljusstake började säljas kommersiellt på 1930-talet och fick snabbt spridning i svenska hem.

Adventstiden förenar i dag både kyrkliga och folkliga traditioner. I kyrkorna uppmärksammas perioden med gudstjänster och texter som betonar väntan och förberedelse. I hemmen hängs adventsstjärnor upp i fönstren, ljus tänds och doften av bakning hör till, och många ser tiden som en naturlig inledning på julfirandet.

Vad är en högtidsdag?

En högtidsdag är en dag som bryter vardagen och ger tillfälle att samlas, fira och minnas. Vissa högtider har rötter i religion eller folktro, andra har vuxit fram kring mat, årstider eller gemenskap. Oavsett ursprung ger de oss traditioner att vårda och höjdpunkter att se fram emot under året.

Högtider är också en del av vår gemensamma berättelse. De binder samman generationer genom återkommande ritualer och skapar igenkänning från år till år. När vi följer årets växlingar genom högtiderna får vi både kontinuitet och variation, och en chans att stanna upp i tiden.

Håll koll på året

Vår digitala kalender visar mer än bara högtider. Här hittar du praktiska sidor som hjälper dig att hålla koll på dagens datum, namnsdagar och mycket mer. Andra delar av kalendern: