Luciadagen

Luciadagen infaller alltid den 13 december och är en av de mest omtyckta traditionerna i Sverige. Dagen kännetecknas av luciatåget, där Lucia med ljus i håret går främst, följd av tärnor, stjärngossar, tomtar och pepparkaksgubbar. Sångerna och ljusen skapar en känsla av värme i vintermörkret och gör luciadagen till en högtid som för många markerar början på julens tid. Vill du se om något spännande händer just idag? Kolla in vår digitala kalender.

Så firas luciadagen

När luciadagen gryr samlas människor över hela landet för att uppleva luciatåget. På skolor, förskolor, arbetsplatser, äldreboenden och i kyrkorum vandrar tågen fram i gryningstimmen eller under dagen. Lucia bär sin vita dräkt och krans med ljus i håret, tätt följd av tärnor med ljus i händerna, stjärngossar med sina stjärnstavar samt pepparkaksgubbar och tomtegubbar. Sångerna som fyller rummet skapar en stillsam och varm stämning.

Efteråt är det vanligt att äta lussekatter, pepparkakor och dricka en varm dryck, något som gör firandet till både en högtid och en stund för smak och doft.

Traditionen är djupt förankrad i Sverige och brukar framhållas som unik i sitt slag. I grannländer som Norge och de svenskspråkiga delarna av Finland förekommer liknande firanden, men det är här luciatåget har fått sin tydligaste form och blivit en självklar del av december. I andra länder uppmärksammas Sankta Lucia främst som helgon, medan den svenska traditionen har vuxit fram till en folklig ljusfest med sång, tåg och levande gestalter.

Lucia och luciadagens historia

Lucia var en ung kvinna från Syrakusa på Sicilien som levde på 200- och 300-talen och dog som martyr omkring år 304 under de kristna förföljelserna. Enligt legenden bar hon en krans med ljus på huvudet när hon gick ner i de mörka katakomberna där förföljda kristna gömde sig. Genom att ha ljusen i en krans var händerna fria, vilket gjorde det möjligt att ta med mat och gåvor till de gömda. Hennes namn har länge förknippats med ljus och hon har därför blivit en symbol för hopp i mörka tider.

Sverige var Lucias dag länge markerad i almanackan som helgdag, men när landet övergick från katolicism till protestantism under reformationen på 1500-talet upphörde den att vara en kyrklig festdag.

Det äldsta kända exemplet på en vitklädd lucia som gick runt tidigt på morgonen finns från 1764 i Västergötland. Under 1800-talet spreds seden med ljusklädda lucior i framför allt Västsverige, och så småningom kom också tärnor, stjärngossar, pepparkaksgubbar och tomtegubbar att bli en del av följet.

Den moderna formen av luciafirande tog fart på 1900-talet. Ett viktigt steg var när tidningen Stockholms Dagblad 1927 ordnade ett offentligt luciatåg i huvudstaden. Läsarna fick rösta fram vem som skulle bära kronan, och den utvalda Lucian ledde sedan tåget genom staden. Händelsen fick stor uppmärksamhet och bidrog starkt till att traditionen spreds över hela landet.

Vad är en högtidsdag?

En högtidsdag är en dag som bryter vardagen och ger tillfälle att samlas, fira och minnas. Vissa högtider har rötter i religion eller folktro, andra har vuxit fram kring mat, årstider eller gemenskap. Oavsett ursprung ger de oss traditioner att vårda och höjdpunkter att se fram emot under året.

Högtider är också en del av vår gemensamma berättelse. De binder samman generationer genom återkommande ritualer och skapar igenkänning från år till år. När vi följer årets växlingar genom högtiderna får vi både kontinuitet och variation, och en chans att stanna upp i tiden.

Håll koll på året

Vår digitala kalender visar mer än bara högtider. Här hittar du praktiska sidor som hjälper dig att hålla koll på dagens datum, namnsdagar och mycket mer. Andra delar av kalendern: