Påskafton

Påskafton är alltid en lördag och infaller varje år i mars eller april. I Sverige är det den dag då påsken traditionellt firas med påskmat och letande efter påskägg. Påskafton infaller mellan långfredagen och påskdagen. Vill du se om något spännande händer just idag? Kolla in vår digitala kalender.

Så firas påskafton

Sverige är påskafton ofta en dag för god mat, lek och gemenskap. Många dukar upp ett festbord med klassiska påskrätter såsom sill, gravad lax, ägg och lamm, ofta som buffé.

Barnen får leta efter påskägg fyllda av godis som gömts i trädgården eller i hemmet. Det är också vanligt att dekorera med björkris och färgglada fjädrar – ett påskpynt som använts i Sverige sedan slutet av 1800-talet.

För den som firar påsken i kyrkligt sammanhang kan påskafton innebära deltagande i påskvaka eller påsknattsmässa, där övergången från långfredagens allvar till påskdagens högtid markeras.

Påskkärringar hör också till firandet. Barn kan klä ut sig och gå runt och hälsa glad påsk, ibland på skärtorsdagen och ibland på påskafton. Bakgrunden hänger ihop med äldre föreställningar om häxor och resor till Blåkulla, och i Västsverige har påskafton dessutom kopplats till påskeldar som skulle skrämma bort häxor

Påskaftons historia

I kyrkans tradition är påsken den tid då man minns Jesu död och firar hans uppståndelsen. Påskafton ligger mellan skärtorsdagen och långfredagen och de tre dagarna utgör tillsammans med dem en särskild helhet i kyrkoåret.

I Sverige har påskafton också påverkats av folkliga föreställningar som levt parallellt med kyrkans syn på påsken. Under 1600-talet var tron på häxor stark i samhället, och i folktron berättades det om häxor som kunde resa till Blåkulla under påsktiden. Med tiden blev detta en del av berättelserna som senare kopplades till påskkärringar.

Påskeldar förekom i Sverige under 1700-talet. Ett tidigt exempel är från 1768 i Västergötland, och under 1800-talet spreds seden till fler delar av landet. I folktron kopplades eldarna till tanken att skydda sig mot det man uppfattade som farliga krafter.

Under 1800-talet blev påskfirandet mer inriktat på familj och vardagsliv. Under 1800-talet blev det vanligt att dekorera påskris med fjädrar, och barn klädde ut sig till påskkärringar.

I dag firas påskafton ofta hemma i Sverige. Många samlas kring påskmat, pynt och påskägg. Samtidigt är dagen en del av den kristna påskhelgen.

Vit hare sitter intill tre målade påskägg.

Påskharen och påskägg

Påskharen kommer från en tysk påsktradition. Redan på 1600-talet finns beskrivningar om barn som letade efter ägg som sades vara gömda av en påskhare. Under 1700-talet spreds traditionen vidare, bland annat till USA genom tyska invandrare. Senare blev påskharen en välkänd symbol i påskfirandet i flera länder, särskilt genom påskkort och populärkultur.

I Sverige började påskägget med godis bli vanligt under slutet av 1800-talet, efter påverkan från tyska påsktraditioner. Under 1900-talet blev det ett allt mer etablerat inslag i svenskt påskfirande, och i dag hör godis i påskägg till det mest typiska för påsken i Sverige

Ägg har länge varit en symbol som kopplats till nytt liv och till påsken. I kristen tradition har ägget också knutits till påskens budskap om uppståndelsen. I flera länder har det blivit vanligt att dekorera ägg, ge bort dem som gåvor och använda dem i lekar under påsken.

Vad är en högtidsdag?

En högtidsdag är en dag som bryter vardagen och ger tillfälle att samlas, fira och minnas. Vissa högtider har rötter i religion eller folktro, andra har vuxit fram kring mat, årstider eller gemenskap. Oavsett ursprung ger de oss traditioner att vårda och höjdpunkter att se fram emot under året.

Högtider är också en del av vår gemensamma berättelse. De binder samman generationer genom återkommande ritualer och skapar igenkänning från år till år. När vi följer årets växlingar genom högtiderna får vi både kontinuitet och variation, och en chans att stanna upp i tiden.

Håll koll på året

Vår digitala kalender visar mer än bara högtider. Här hittar du praktiska sidor som hjälper dig att hålla koll på dagens datum, namnsdagar och mycket mer. Andra delar av kalendern: