Femte söndagen efter trettondedagen

Femte söndagen efter trettondedagen är en ovanlig dag i det svenska kyrkoåret. Den infaller bara vissa år – när påsken är så sen att det får plats fem söndagar mellan trettondedagen och fastlagssöndagen. Temat för dagen är sådd och skörd, och flera av dagens texter handlar om hur tron får växa – ibland på oväntade platser och sätt.

Vad handlar dagen om?

I Svenska kyrkans gudstjänster denna söndag är temat sådd och skörd. Det handlar ofta om hur något värdefullt kan växa fram även utanför det som vanligtvis förknippas med kyrkans verksamhet.

Texterna lyfter exempelvis fram människor som inte har en officiell roll eller tillhör en församling, men som ändå gör sådant som för vidare det kristna budskapet. Det kan också handla om situationer där resultatet inte syns direkt, men där handlingar i tro, hopp eller omtanke får betydelse över tid.

Predikan och samtal kretsar ofta kring hur sådana initiativ uppstår, vad som krävs för att något ska få växa och hur tillit och uthållighet spelar en viktig roll.

Tema och färg

Varje högtid och söndag i kyrkoåret har ett särskilt tema och en bestämd liturgisk färg. Tillsammans skapar de en tydlig ram för gudstjänstens innehåll och samtal. Temat hjälper till att forma de texter och samtal som förs, medan färgen visuellt signalerar dagens karaktär – allt från glädje och firande till stillhet och eftertanke.

Tema: Sådd och skörd – temat speglar hur något litet kan växa till något större, och hur tro och handling hänger ihop över tid
Färg: Grön – symboliserar liv, växt och förnyelse, och används under perioder då kyrkans fokus ligger på vardagstro.

Temat och färgen ger stöd i både innehåll och stämning. De fungerar som ett praktiskt hjälpmedel för dem som planerar och leder gudstjänster, och ger besökarna en uppfattning om gudstjänstens innehåll och ton.

Vad är kyrkoåret?

Kyrkoåret är kyrkans kalender som sträcker sig över ett helt år, med start i advent och avslut i november. Under året får vi följa viktiga delar av den kristna tron – från väntan och födelse till lidande, uppståndelse och livet därefter.

Varje dag i kyrkoåret har ett namn, ett tema, särskilda bibeltexter och en liturgisk färg. Det hjälper till att sätta tonen i gudstjänsten – oavsett om det handlar om väntan, glädje, sorg eller eftertanke.

Kyrkoåret som vi känner det i dag växte fram gradvis under kristendomens första århundraden. Redan tidigt firade man påsk och jul, och med tiden utvecklades en struktur för hur olika högtider och texter återkom under året. Svenska kyrkans kyrkoår bygger på den västerländska traditionen, men har en egen ordning med namn, teman och texter som används i gudstjänstlivet.

Håll koll på året

Vår digitala kalender visar mer än bara kyrkoåret. Här hittar du praktiska sidor som hjälper dig att hålla koll på dagens datum, högtider och mycket mer. Andra delar av kalendern: