Nittonde söndagen efter trefaldighet

Nittonde söndagen efter trefaldighet infaller under hösten och är en av flera söndagar som lyfter vardagsnära teman inom kyrkoåret. Det är en söndag som ofta används för att lyfta fram hur tro kan ta form i vardagen – i handlingar, relationer och ansvar. Genom gudstjänstens texter och innehåll ges utrymme för att reflektera över hur livsval och övertygelser hänger samman.

Vad handlar dagen om?

Gudstjänsterna på nittonde söndagen efter trefaldighet utgår ofta från berättelsen om den lame mannen som blir buren till Jesus av sina vänner. Denna text används som utgångspunkt för att lyfta hur tro kan uttryckas genom handling och omsorg om andra.

Andra texter under dagen knyter an till exempel där människor visar tillit och engagemang, även i utmanande situationer. Dagens innehåll lyfter fram tro som något som också kan ta uttryck i handlingar gentemot andra människor.

Tema och färg

Varje högtid och söndag i kyrkoåret har ett särskilt tema och en bestämd liturgisk färg. Tillsammans skapar de en tydlig ram för gudstjänstens innehåll och samtal. Temat hjälper till att forma de texter och samtal som förs, medan färgen visuellt signalerar dagens karaktär – allt från glädje och firande till stillhet och eftertanke.

Tema: Trons kraft – fokuserar på hur tro kan ta sig uttryck i människors liv och handlingar.
Färg: Grön – symboliserar växande och utveckling, och används under perioder då fokus ligger på lärande och eftertanke.

Temat och färgen ger stöd i både innehåll och stämning. De fungerar som ett praktiskt hjälpmedel för dem som planerar och leder gudstjänster, och ger besökarna en uppfattning om gudstjänstens innehåll och ton.

Vad är kyrkoåret?

Kyrkoåret är kyrkans kalender som sträcker sig över ett helt år, med start i advent och avslut i november. Under året får vi följa viktiga delar av den kristna tron – från väntan och födelse till lidande, uppståndelse och livet därefter.

Varje dag i kyrkoåret har ett namn, ett tema, särskilda bibeltexter och en liturgisk färg. Det hjälper till att sätta tonen i gudstjänsten – oavsett om det handlar om väntan, glädje, sorg eller eftertanke.

Kyrkoåret som vi känner det i dag växte fram gradvis under kristendomens första århundraden. Redan tidigt firade man påsk och jul, och med tiden utvecklades en struktur för hur olika högtider och texter återkom under året. Svenska kyrkans kyrkoår bygger på den västerländska traditionen, men har en egen ordning med namn, teman och texter som används i gudstjänstlivet.

Håll koll på året

Vår digitala kalender visar mer än bara kyrkoåret. Här hittar du praktiska sidor som hjälper dig att hålla koll på dagens datum, högtider och mycket mer. Andra delar av kalendern: