Söndagen efter jul

Söndagen efter jul är en rörlig dag i kyrkoåret som inte infaller varje år. När den förekommer, fungerar den som en förlängning av julens budskap och sammanhang. Dagen lyfter frågor om identitet, tillhörighet och människans värde – särskilt med barnets perspektiv i fokus. Den belyser behovet av trygghet, omsorg och ansvar, både i nära relationer och i det större samhällslivet.

Vad handlar dagen om?

Gudstjänsterna denna dag fokuserar ofta på människans värde och rätt till trygghet och omsorg. I centrum står barnet – som symbol för både sårbarhet och möjligheter – och frågor som rör identitet, tillhörighet och ansvar lyfts fram. Det kan handla om hur samhället behandlar sina mest utsatta, men också om relationer inom familj och gemenskap. Samtalen kretsar ofta kring att se, bekräfta och värna varje människas plats i världen.

Tema och färg

Varje högtid och söndag i kyrkoåret har ett särskilt tema och en bestämd liturgisk färg. Tillsammans skapar de en tydlig ram för gudstjänstens innehåll och samtal. Temat hjälper till att forma de texter och samtal som förs, medan färgen visuellt signalerar dagens karaktär – allt från glädje och firande till stillhet och eftertanke.

Tema: Guds barn – temat lyfter fram människans värde, särskilt barnets utsatthet och rätt till trygghet. Dagen belyser frågor om identitet, relationer och gemenskap i både vardag och samhällsliv.
Färg: Vit– symboliserar glädje, renhet och högtid.

Temat och färgen ger stöd i både innehåll och stämning. De fungerar som ett praktiskt hjälpmedel för dem som planerar och leder gudstjänster, och ger besökarna en uppfattning om gudstjänstens innehåll och ton.

Vad är kyrkoåret?

Kyrkoåret är kyrkans kalender som sträcker sig över ett helt år, med start i advent och avslut i november. Under året får vi följa viktiga delar av den kristna tron – från väntan och födelse till lidande, uppståndelse och livet därefter.

Varje dag i kyrkoåret har ett namn, ett tema, särskilda bibeltexter och en liturgisk färg. Det hjälper till att sätta tonen i gudstjänsten – oavsett om det handlar om väntan, glädje, sorg eller eftertanke.

Kyrkoåret som vi känner det i dag växte fram gradvis under kristendomens första århundraden. Redan tidigt firade man påsk och jul, och med tiden utvecklades en struktur för hur olika högtider och texter återkom under året. Svenska kyrkans kyrkoår bygger på den västerländska traditionen, men har en egen ordning med namn, teman och texter som används i gudstjänstlivet.

Håll koll på året

Vår digitala kalender visar mer än bara kyrkoåret. Här hittar du praktiska sidor som hjälper dig att hålla koll på dagens datum, högtider och mycket mer. Andra delar av kalendern: