Söndagen före pingst

Söndagen före pingst infaller mellan Kristi himmelsfärdsdagen och pingstdagen. I kyrkoåret uppmärksammas den som en övergångsdag – en stillsam tid mellan två stora högtider. Dagens texter och gudstjänster anknyter till berättelsen om lärjungarna, som efter Jesus himmelsfärd väntade på att den helige Ande skulle komma. Enligt traditionen var den tiden präglad av både ovisshet och hopp – något som idag speglas i gudstjänstens ton och innehåll.

Vad handlar dagen om?

Gudstjänsterna denna dag lyfter ofta fram hur lärjungarna väntade efter himmelsfärden, med löftet om att de inte skulle bli lämnade ensamma – att den helige Ande skulle komma till dem som en hjälpare och vägledare. Predikningar och texter brukar kretsa kring tröst, tillförsikt och en inre visshet om att hjälpen är nära. Nya testamentets texter och Psaltaren ramar in temat med bilder av Guds närvaro och trofasthet, särskilt i tider av ovisshet. Det ger dagen en stillsam men hoppfull prägel.

Tema och färg

Varje högtid och söndag i kyrkoåret har ett särskilt tema och en bestämd liturgisk färg. Tillsammans skapar de en tydlig ram för gudstjänstens innehåll och samtal. Temat hjälper till att forma de texter och samtal som förs, medan färgen visuellt signalerar dagens karaktär – allt från glädje och firande till stillhet och eftertanke.

Tema: Hjälparen kommer – temat syftar på den helige Ande, som enligt berättelsen sändes till lärjungarna efter Jesus uppståndelse och himmelsfärd.
Färg: Vit – används under påsktiden för att signalera glädje, ljus och högtid.

Temat och färgen ger stöd i både innehåll och stämning. De fungerar som ett praktiskt hjälpmedel för dem som planerar och leder gudstjänster, och ger besökarna en uppfattning om gudstjänstens innehåll och ton.

Vad är kyrkoåret?

Kyrkoåret är kyrkans kalender som sträcker sig över ett helt år, med start i advent och avslut i november. Under året får vi följa viktiga delar av den kristna tron – från väntan och födelse till lidande, uppståndelse och livet därefter.

Varje dag i kyrkoåret har ett namn, ett tema, särskilda bibeltexter och en liturgisk färg. Det hjälper till att sätta tonen i gudstjänsten – oavsett om det handlar om väntan, glädje, sorg eller eftertanke.

Kyrkoåret som vi känner det i dag växte fram gradvis under kristendomens första århundraden. Redan tidigt firade man påsk och jul, och med tiden utvecklades en struktur för hur olika högtider och texter återkom under året. Svenska kyrkans kyrkoår bygger på den västerländska traditionen, men har en egen ordning med namn, teman och texter som används i gudstjänstlivet.

Håll koll på året

Vår digitala kalender visar mer än bara kyrkoåret. Här hittar du praktiska sidor som hjälper dig att hålla koll på dagens datum, högtider och mycket mer. Andra delar av kalendern: