Tjugofjärde söndagen efter trefaldighet

Tjugofjärde söndagen efter trefaldighet infaller bara vissa år, beroende på hur påsk och jul ligger i kalendern. Den kommer strax före kyrkoårets slut och hör till Trefaldighetstiden – en period där söndagarna ofta knyter an till händelser och undervisning ur Jesu liv. Dagens texter lyfter frågor om tidens gång och om att möta framtiden med eftertanke och hopp.

Vad handlar dagen om?

Gudstjänster denna dag lyfter ofta frågor om livets olika skeden och om att möta framtiden med trygghet och förtröstan. Temat uppmuntrar till att se livet i ett större perspektiv och att ta vara på tiden här och nu. Det är en dag som inbjuder till eftertanke kring vad som är viktigt och hur varje dag kan fyllas med mening.

Tema och färg

Varje högtid och söndag i kyrkoåret har ett särskilt tema och en bestämd liturgisk färg. Tillsammans skapar de en tydlig ram för gudstjänstens innehåll och samtal. Temat hjälper till att forma de texter och samtal som förs, medan färgen visuellt signalerar dagens karaktär – allt från glädje och firande till stillhet och eftertanke.

Tema: Den yttersta tiden – syftar på händelser som förknippas med slutet av historien och stora omvälvningar, och används för att sätta fokus på allvar och eftertanke.
Färg: Grön – symboliserar växande och utveckling, och används under perioder då fokus ligger på lärande och eftertanke.

Temat och färgen ger stöd i både innehåll och stämning. De fungerar som ett praktiskt hjälpmedel för dem som planerar och leder gudstjänster, och ger besökarna en uppfattning om gudstjänstens innehåll och ton.

Vad är kyrkoåret?

Kyrkoåret är kyrkans kalender som sträcker sig över ett helt år, med start i advent och avslut i november. Under året får vi följa viktiga delar av den kristna tron – från väntan och födelse till lidande, uppståndelse och livet därefter.

Varje dag i kyrkoåret har ett namn, ett tema, särskilda bibeltexter och en liturgisk färg. Det hjälper till att sätta tonen i gudstjänsten – oavsett om det handlar om väntan, glädje, sorg eller eftertanke.

Kyrkoåret som vi känner det i dag växte fram gradvis under kristendomens första århundraden. Redan tidigt firade man påsk och jul, och med tiden utvecklades en struktur för hur olika högtider och texter återkom under året. Svenska kyrkans kyrkoår bygger på den västerländska traditionen, men har en egen ordning med namn, teman och texter som används i gudstjänstlivet.

Håll koll på året

Vår digitala kalender visar mer än bara kyrkoåret. Här hittar du praktiska sidor som hjälper dig att hålla koll på dagens datum, högtider och mycket mer. Andra delar av kalendern: