Tredje söndagen efter trefaldighet

Tredje söndagen efter trefaldighet infaller under den del av kyrkoåret som rymmer vardagliga teman och mänskliga erfarenheter. Fokus ligger på berättelser om att gå vilse – och om att bli funnen igen. Det är en dag som öppnar för eftertanke kring förlåtelse, tillhörighet och möjligheten att börja om. Dagens innehåll berör erfarenheter av att gå vilse i tillvaron, men också att få möjligheten att börja om.

Vad handlar dagen om?

Tredje söndagen efter trefaldighet tar upp tre berättelser ur Lukasevangeliet: om det förlorade fåret, det förlorade myntet och den förlorade sonen. Alla tre handlar om något eller någon som försvinner – men också om sökandet och glädjen när det återfinns.

Berättelserna används ofta i gudstjänster för att belysa hur människor kan tappa bort sig själva eller sin plats i gemenskapen, och vad som krävs för att hitta tillbaka. Det handlar inte om skuld eller straff, utan snarare om att synliggöra det mänskliga behovet av vägledning, sammanhang och bekräftelse.

I predikningar och samtal används texterna som utgångspunkt för att reflektera över mänskliga erfarenheter av att gå vilse, förändras eller börja om.

Tema och färg

Varje högtid och söndag i kyrkoåret har ett särskilt tema och en bestämd liturgisk färg. Tillsammans skapar de en tydlig ram för gudstjänstens innehåll och samtal. Temat hjälper till att forma de texter och samtal som förs, medan färgen visuellt signalerar dagens karaktär – allt från glädje och firande till stillhet och eftertanke.

Tema: Förlorad och återfunnen – temat lyfter fram situationer där något gått förlorat och senare återfinns, med fokus på sökande, tillhörighet och nya möjligheter.
Färg: Grön – förknippas med vardag, hopp och kontinuitet. Den används under perioder utan stora högtider och markerar en mer stillsam del av kyrkoåret.

Temat och färgen ger stöd i både innehåll och stämning. De fungerar som ett praktiskt hjälpmedel för dem som planerar och leder gudstjänster, och ger besökarna en uppfattning om gudstjänstens innehåll och ton.

Vad är kyrkoåret?

Kyrkoåret är kyrkans kalender som sträcker sig över ett helt år, med start i advent och avslut i november. Under året får vi följa viktiga delar av den kristna tron – från väntan och födelse till lidande, uppståndelse och livet därefter.

Varje dag i kyrkoåret har ett namn, ett tema, särskilda bibeltexter och en liturgisk färg. Det hjälper till att sätta tonen i gudstjänsten – oavsett om det handlar om väntan, glädje, sorg eller eftertanke.

Kyrkoåret som vi känner det i dag växte fram gradvis under kristendomens första århundraden. Redan tidigt firade man påsk och jul, och med tiden utvecklades en struktur för hur olika högtider och texter återkom under året. Svenska kyrkans kyrkoår bygger på den västerländska traditionen, men har en egen ordning med namn, teman och texter som används i gudstjänstlivet.

Håll koll på året

Vår digitala kalender visar mer än bara kyrkoåret. Här hittar du praktiska sidor som hjälper dig att hålla koll på dagens datum, högtider och mycket mer. Andra delar av kalendern: