Tredje söndagen i fastan

Tredje söndagen i fastan, även kallad Oculi, är en del av kyrkoåret och infaller under förberedelsetiden inför påsken. Namnet Oculi kommer från latinets ”Oculi mei semper ad Dominum” – Mina ögon är alltid vända till Herren – som är inledningsorden i dagens traditionella ingångspsalm. Den här söndagen ligger mitt i fastetiden och är historiskt förknippad med prövning och inre styrka.

Vad handlar dagen om?

Gudstjänster denna dag lyfter ofta fram kampen mot det som är destruktivt och nedbrytande. Det är en dag som uppmärksammar mod, uthållighet och förmågan att hålla fast vid det som är gott även när omständigheterna är utmanande. Fokus ligger på berättelser och texter som visar hur hinder kan övervinnas och hur det goda kan bevaras trots motstånd.

Tema och färg

Varje högtid och söndag i kyrkoåret har ett särskilt tema och en bestämd liturgisk färg. Tillsammans skapar de en tydlig ram för gudstjänstens innehåll och samtal. Temat hjälper till att forma de texter och samtal som förs, medan färgen visuellt signalerar dagens karaktär – allt från glädje och firande till stillhet och eftertanke.

Tema: Kampen mot ondskan – temat betonar vikten av att motverka det som bryter ned och skadar, och att i stället främja det som är gott och livgivande.
Färg: Lila eller blå – dessa färger markerar allvar, eftertanke och förberedelse. De används under perioder som präglas av reflektion och inre prövning, och ger rummet en stillsam och samlad karaktär.

Temat och färgen ger stöd i både innehåll och stämning. De fungerar som ett praktiskt hjälpmedel för dem som planerar och leder gudstjänster, och ger besökarna en uppfattning om gudstjänstens innehåll och ton.

Vad är kyrkoåret?

Kyrkoåret är kyrkans kalender som sträcker sig över ett helt år, med start i advent och avslut i november. Under året får vi följa viktiga delar av den kristna tron – från väntan och födelse till lidande, uppståndelse och livet därefter.

Varje dag i kyrkoåret har ett namn, ett tema, särskilda bibeltexter och en liturgisk färg. Det hjälper till att sätta tonen i gudstjänsten – oavsett om det handlar om väntan, glädje, sorg eller eftertanke.

Kyrkoåret som vi känner det i dag växte fram gradvis under kristendomens första århundraden. Redan tidigt firade man påsk och jul, och med tiden utvecklades en struktur för hur olika högtider och texter återkom under året. Svenska kyrkans kyrkoår bygger på den västerländska traditionen, men har en egen ordning med namn, teman och texter som används i gudstjänstlivet.

Håll koll på året

Vår digitala kalender visar mer än bara kyrkoåret. Här hittar du praktiska sidor som hjälper dig att hålla koll på dagens datum, högtider och mycket mer. Andra delar av kalendern: