Tredje söndagen i påsktiden

Tredje söndagen i påsktiden kallas också Herdesöndagen. Namnet kommer av att dagens tema – den gode herden – syftar på bilden av Jesus som en herde som vägleder, vakar över och tar ansvar för sin flock. Denna symbolik är återkommande i kyrkoåret och används ofta för att lyfta frågor om ledarskap, gemenskap och ansvar.

Vad handlar dagen om?

I gudstjänsterna är temat centrerat kring bilden av Jesus som den gode herden. Det är en återkommande symbol i kyrkoåret, där herden representerar ansvarstagande, vägledning och omsorg. Textval och predikan fokuserar ofta på hur Jesus tar ansvar för sina får (en metafor för människor), söker upp dem som gått vilse och ser till att de får det de behöver – skydd, riktning och sammanhang. Det blir en fortsättning på berättelsen om uppståndelsens hopp och ett sätt att bearbeta långfredagens allvar.

Församlingens ledare brukar också lyfta fram hur gemenskapen formas och bärs upp genom ansvar och omsorg – genom att stötta, vägleda och hjälpa människor att hitta riktning i livets olika skeden.

Tema och färg

Varje högtid och söndag i kyrkoåret har ett särskilt tema och en bestämd liturgisk färg. Tillsammans skapar de en tydlig ram för gudstjänstens innehåll och samtal. Temat hjälper till att forma de texter och samtal som förs, medan färgen visuellt signalerar dagens karaktär – allt från glädje och firande till stillhet och eftertanke.

Tema: Den gode herden – bilden av Jesus som en herde som vårdar, söker upp och leder med omsorg.
Färg: Vit – står för renhet och liv, och markerar påsktidens fest och betydelse.

Temat och färgen ger stöd i både innehåll och stämning. De fungerar som ett praktiskt hjälpmedel för dem som planerar och leder gudstjänster, och ger besökarna en uppfattning om gudstjänstens innehåll och ton.

Vad är kyrkoåret?

Kyrkoåret är kyrkans kalender som sträcker sig över ett helt år, med start i advent och avslut i november. Under året får vi följa viktiga delar av den kristna tron – från väntan och födelse till lidande, uppståndelse och livet därefter.

Varje dag i kyrkoåret har ett namn, ett tema, särskilda bibeltexter och en liturgisk färg. Det hjälper till att sätta tonen i gudstjänsten – oavsett om det handlar om väntan, glädje, sorg eller eftertanke.

Kyrkoåret som vi känner det i dag växte fram gradvis under kristendomens första århundraden. Redan tidigt firade man påsk och jul, och med tiden utvecklades en struktur för hur olika högtider och texter återkom under året. Svenska kyrkans kyrkoår bygger på den västerländska traditionen, men har en egen ordning med namn, teman och texter som används i gudstjänstlivet.

Håll koll på året

Vår digitala kalender visar mer än bara kyrkoåret. Här hittar du praktiska sidor som hjälper dig att hålla koll på dagens datum, högtider och mycket mer. Andra delar av kalendern: