Juldagen

Den 25 december infaller juldagen – en dag av stillhet, eftertanke och gemenskap. Efter julaftonens intensiva firande blir juldagen en tid för att varva ner, umgås med nära och kära och kanske reflektera över årets gång.

Traditioner

I Sverige är juldagen en officiell helgdag och för många en vilodag efter julaftonens festligheter. En tradition som fortfarande lever kvar är julottan – en tidig morgongudstjänst som hålls i många kyrkor över landet. Denna tradition har anor från medeltiden och samlar fortfarande många besökare på juldagsmorgonen.

Efter julottan tillbringas dagen ofta i hemmets lugna vrå, där man njuter av rester från julbordet, leker med barnens nya leksaker eller tar en promenad i vinterlandskapet. För vissa innebär juldagen även att besöka släktingar som man inte hann träffa på julafton.

Traditioner utanför Sverige

I många länder är det juldagen – inte julafton – som är den stora högtidsdagen. Britter, amerikaner och kanadensare öppnar julklappar på morgonen den 25 december, följt av en rejäl julmiddag. Gemenskap, god mat och en stunds vila förenar många traditioner – oavsett plats.

Ursprung och betydelse

Juldagen firas till minne av Jesu födelse och är en av de äldsta och mest centrala högtiderna inom kristendomen.

Redan på 300-talet bestämdes att den 25 december skulle vara den officiella dagen för firandet, trots att Bibeln inte nämner ett exakt födelsedatum. Valet av den 25 december som Jesu födelsedag sammanföll med den romerska högtiden ”Sol Invictus” – firandet av den obesegrade solen – som inföll i samband med vintersolståndet. Högtiden markerade att solen återvände efter årets mörkaste dag och sågs som en seger över mörkret, vilket senare gav en naturlig koppling till Kristus som världens ljus. För den tidiga kristna kyrkan var det ett strategiskt beslut: genom att förlägga en kristen högtid till ett datum som redan hade stark traditionell betydelse, blev det enklare för människor att acceptera och övergå till kristna firanden.

I Sverige har juldagen traditionellt varit en dag av stillhet, andakt och kyrkobesök. Under medeltiden hölls flera mässor på juldagen, ofta med början i gryningen. Den mest kända är julottan, som fortfarande är en levande tradition i många delar av landet. Tidigare trodde man också att juldagsmorgonen var en tid då övernaturliga krafter var i rörelse, och att kyrkogårdar och kyrkor kunde upplevas som magiska platser.

Juldagen markerar också början på den egentliga julhelgen inom kristendomen. Medan julafton är en mer sekulär familjehögtid i Sverige, är juldagen kyrkoårets startpunkt för det som kallas ”juletiden” och varar i tolv dagar – fram till Trettondagen.

I modern tid har den religiösa aspekten tonats ner för många, men juldagen behåller sin särskilda roll som en vilodag då man samlar kraft, umgås i lugn och kanske reflekterar över årets gång

Varför flaggar vi denna dag?

Juldagen är en allmän flaggdag i Sverige eftersom den är en officiell helgdag, och en av kristendomens viktigaste högtider. Att hissa flaggan denna dag är ett sätt att uppmärksamma julens religiösa betydelse och hedra traditionen. Det är också en symbol för samhörighet, hopp och ljus mitt i årets mörkaste tid.

Vad är en helgdag?

En helgdag är en officiell röd dag i kalendern som enligt svensk lag är en arbetsfri dag. Många helgdagar har kristet ursprung, som påsk, jul och pingst, medan andra – som första maj och nationaldagen – bygger på sekulära eller historiska händelser. De flesta helgdagar infaller på samma datum varje år, men vissa, som påsken, rör sig beroende på kalendern.

Helgdagarna är till för att markera viktiga traditioner och ge tid för vila, firande och eftertanke. För många innebär de också en chans att förlänga helgen, umgås med familj eller bara ta det lugnt en extra dag.

Nyfiken på alla svenska helgdagar? Du hittar dem HÄR.

En del av kyrkoåret

I Svenska kyrkan följer man ett eget kalenderår, känt som kyrkoåret, som börjar med första advent och slutar med domssöndagen året därpå. Det är en kalender där varje söndag och helgdag har sitt namn, sitt tema och särskilda bibeltexter som läses i gudstjänsten.

På juldagen firar man att Jesus har fötts. Det sker genom gudstjänster som ofta hålls tidigt på morgonen, så kallade julottor, eller sent på julaftonskvällen som midnattsmässor. Med levande ljus, välkända psalmer och julevangeliet – berättelsen om när Maria föder Jesus i Betlehem – får dagen sin särskilda stämning.

Psalmerna är ofta de samma år efter år – som “När juldagsmorgon glimmar”. De återkommande psalmerna skapar igenkänning och många kommer för gemenskapen, traditionen och känslan av att något viktigt får ta plats mitt i julens intensitet.

Håll koll på året

Vår digitala kalender visar mer än bara helgdagar. Här hittar du praktiska sidor som hjälper dig att hålla koll på dagens datum, namnsdagar och mycket mer. Andra delar av kalendern: