Nyårsafton

Nyårsafton, den 31 december, markerar årets sista dag och övergången till ett nytt år. Det är en tid för både eftertanke och fest, då människor världen över samlas för att fira det som varit och välkomna det som kommer. Vid tolvslaget går vi från december till januari – från det gamla året till det nya, ofta tillsammans med fyrverkerier, skålar och nyårslöften.

Så firas nyårsafton

Nyårsafton firas ofta i sällskap med familj och vänner – hemma eller på fest. En vanlig sed i Sverige är att man klär upp sig lite extra och dukar för en festligare middag. Kvällen brukar ha en festlig stämning, med extra god mat och något mousserande i glasen när man skålar in det nya året.

När klockan närmar sig midnatt räknar många ner de sista sekunderna av året och skålar tillsammans vid tolvslaget. En del stannar hemma och firar i lugnare form, medan andra går ut för att uppleva fyrverkerier tillsammans med andra.

Eftersom fyrverkeriernas höga smällar kan skrämma hundar och andra djur anordnar vissa städer lasershower istället för att skjuta upp fyrverkerier på nyårsafton.

Under nyårsafton har vissa tv-program blivit en del av svenska traditioner. På kvällen sänds den brittiska kortfilmen Grevinnan och betjänten, som visats på SVT sedan 1969. Vid midnatt läses dikten Nyårsklockan upp på Skansen i Stockholm. Uppläsningen direktsänds i SVT och följs av tittare över hela landet.

Det är också vanligt att man avger nyårslöften. Många ser årsskiftet som en chans att börja om, lämna gamla vanor bakom sig och sätta nya mål.

Nyårsaftons historia

I det medeltida Sverige fanns inget nyårsfirande i den mening vi känner i dag. Den 1 januari var en helgdag som i kyrkan kallades Herrens omskärelse – dagen handlade om att markera ett moment i Jesu liv, inte om ett nytt kalenderår. I Sverige räknades juldagen den 25 december som årets början, medan man i flera andra länder i Europa räknade Maria bebådelsedag, 25 mars som årets början.

Under 1500-talet började Sverige räkna året från den 1 januari. Förändringen skedde när landet övergick till den lutherska kyrkoordningen och anpassade sig till den kalender som successivt blivit vanlig i Europa. För människor i samtiden förändrades inget – nyåret passerade obemärkt.

Först flera hundra år senare började nyåret uppmärksammas på riktigt. Under 1800-talet spreds seden att vaka in det nya året, vilket innebar att man höll sig vaken till midnatt för att hälsa det nya året välkommet. Traditionen började i städerna bland borgerliga sällskap och spreds så småningom till fler grupper i samhället. Mot slutet av århundradet blev kvällen före nyårsdagen en tydlig festtid med middagar, nyårsvisiter och klockringning som symbol för övergången till ett nytt år.

När Sverige införde det som kallades enhetlig tid den 1 januari 1879 kunde hela landet för första gången uppleva tolvslaget samtidigt. Systemet infördes främst för järnvägens skull, eftersom tågens tidtabeller tidigare var svåra att samordna då varje stad följde sin egen lokala tid. Före 1879 ställdes klockorna efter solens läge, vilket innebar att midnatt inföll vid olika klockslag i olika delar av landet.

År 1893 började man ringa in det nya året på Skansen, och två år senare inleddes traditionen med att läsa dikten Nyårsklockan. Sedan dess har orden klingat ut över Skansen varje nyårsafton och blivit en självklar del av firandet. Uppläsningen sändes för första gången i radio 1928 och började visas i TV 1977.

Historien bakom nyårsraketer

Fyrverkeriernas historia börjar i Kina för över tusen år sedan. Enligt kinesisk tradition upptäckte man tidigt att bamburör kunde spricka med ett högt ljud när de kastades i elden, något som tros ha lett till idén om att skapa konstgjorda explosioner. Under medeltiden i Kina utvecklades blandningar av salpeter, kol och svavel – det vi idag känner som krut. Dessa blandningar användes först i enkla smällar och eldbomber, och senare i mer avancerade fyrverkerier som spreds vid festivaler och religiösa högtider.

Från Kina spreds kunskapen om krut och fyrverkerier vidare till andra delar av världen, först till Mellanöstern och sedan till Europa. Fyrverkerierna började användas vid kungliga firanden, stadsjubileer och religiösa högtider. Under renässansen blev de en symbol för fest och prakt. När fler metaller upptäcktes kunde man skapa nya färger och ljuseffekter i fyrverkerierna.

I kinesisk folktradition förknippas fyrverkeriernas ljus och ljud med att skrämma bort onda andar och samtidigt önska lycka inför det nya året. I väst har fyrverkerierna snarare blivit ett sätt att fira övergången till ett nytt år med glädje, ljus och gemenskap.

Vad är en högtidsdag?

En högtidsdag är en dag som bryter vardagen och ger tillfälle att samlas, fira och minnas. Vissa högtider har rötter i religion eller folktro, andra har vuxit fram kring mat, årstider eller gemenskap. Oavsett ursprung ger de oss traditioner att vårda och höjdpunkter att se fram emot under året.

Högtider är också en del av vår gemensamma berättelse. De binder samman generationer genom återkommande ritualer och skapar igenkänning från år till år. När vi följer årets växlingar genom högtiderna får vi både kontinuitet och variation, och en chans att stanna upp i tiden.

Håll koll på året

Vår digitala kalender visar mer än bara högtider. Här hittar du praktiska sidor som hjälper dig att hålla koll på dagens datum, namnsdagar och mycket mer. Andra delar av kalendern: