Västmanlands landskapsblomma

Västmanlands landskapsblomma är mistel – en säregen växt som inte liknar någon annan i det svenska landskapet. Den växer högt upp i trädkronor, svävande mellan himmel och jord, och fångar blicken även under vintern. Misteln är en symbol för det ovanliga, det heliga och det som bär liv – även i vila. I Västmanland har den sin starkaste svenska förekomst, särskilt i de södra delarna av landskapet.

Mistel

Mistel, Viscum album, är en vintergrön halvparasit som växer på lövträd, främst lind, lönn och poppel. Den blommar på våren med små gulgröna blommor och får sedan vita, genomskinliga bär på hösten. Misteln hämtar vatten och näring från värdträdet men utför egen fotosyntes. I Sverige är den sällsynt – men i Västmanland har den funnit ett särskilt fäste.

Kännetecken

Mistel känns igen på sina gröna, gaffelgrenade skott och läderartade blad. De vita bären sitter i små klungor och är giftiga för människor men viktiga för fåglar.

Växtplats

Den växer i äldre lövträd, ofta i skyddade lägen med mildare mikroklimat. I Västmanland är den vanligast kring Mälarens dalgångar och södra slättbygder.