Månader

Från vintermörker till sommarkvällar – här kan du utforska årets alla månader. Klicka vidare för att läsa om varje månads karaktär, ursprung och innehåll. Oavsett om du vill veta varför mars heter som den gör eller hur många dagar november har – här börjar din resa genom kalenderåret.

• Januari – En nystart med vinterkyla och ljusdrömmar
• Februari – Kort och krispig med hjärtan i kalendern
• Mars – Vårens första viskningar och dagsljusets återkomst
• April – Skiftande väder och spirande knoppar
• Maj – En explosion av grönska och förväntan
• Juni – Skolavslutning, syrendoft och första doppet
• Juli – Semesterlunk och jordgubbsfläckar på duken
• Augusti – Skördetid och nystartskänsla
• September – Kräftskivor, sensommarvärme och mjuka kvällar
• Oktober – Färgsprakande träd och långsam vardag
• November – Mörkret smyger in och tända ljus blir räddningen
• December – Advent, doft av pepparkaka och årets sista kapitelslut

En månad är en del av året – oftast tolv till antalet – och speglar ursprungligen månens cykel. Många av våra månader är över 2000 år gamla, och namnen kommer från romarriket. Men visste du att i finskan heter februari Helmikuu, pärlmånaden? Eller att islänningarna kallade januari för Þorri, den frusna snömånaden?

I Sverige har månaderna mellan 28 och 31 dagar. Februari är kortast – och får en extra dag vart fjärde år. Juridiskt räknas en månad som 30 dagar om inget annat anges, men i vardagen går vi oftast efter kalendern.

Ordet ”månad” kommer från just månen, och i äldre tider spelade månens faser stor roll för både jordbruk, högtider och tidshållning. Därför ser vi spår av månens rytm i många av världens kalendrar – från den muslimska till den judiska, hinduiska och fornnordiska.

Även om de flesta av oss idag följer den gregorianska kalendern med sina tolv fasta månader, finns det en rik kulturhistoria bakom varje namn. Många har fått sina namn från gudar, kejsare eller egenskaper i naturen – som april, som tros komma från latinets aperire, ”att öppna”, när knoppar och växter slår ut.

Varje månad består av flera veckor – och varje vecka har sina sju dagar. Måndag till söndag utgör grunden i vår kalender, både i vardag och tradition. Här kan du läsa mer om vad veckodagarna heter, varifrån namnen kommer och vilken betydelse de haft genom tiderna.

• Måndag – Veckans första vardag med rötter i månen
• Tisdag – Uppkallad efter krigsguden Tyr
• Onsdag – Odens dag i almanackan
• Torsdag – Helgad åt åskguden Tor
• Fredag – Dagens namn kommer från gudinnan Freja
• Lördag – Den enda dagen med nordiskt ursprung, ”laugardag” – tvättdag
• Söndag – Solens dag, vilodag och avslutning på veckan

Vår digitala kalender visar mer än bara månader och veckor. Här hittar du praktiska sidor som hjälper dig att hålla koll på dagens datum, namnsdagar och mycket mer. Andra delar av kalendern:

• Kalender online
• Dagens datum
• Högtider
• Helgdagar
• Temadagar
• Namnsdagar
• Sommartid och vintertid
• Solstånd och dagjämningar
• Månfaser
• Flaggdagar

Använd kalendern för att planera vardagen eller bara för att få snabb överblick över viktiga dagar och datum.