Februari

Februari är årets kortaste månad i den gregorianska kalendern men rymmer ändå en hel del: kärlek, traditioner, sport och historik. Med sina 28 dagar – eller 29 under skottår – kommer den som en lättare fläkt mitt i vintern. En slags andningspaus mellan januari och den spirande mars. Trots sin ringa längd är februari allt annat än anonym.

Varje månad har sin egen bakgrund och betydelse. Du hittar alla tolv samlade under månader.

Helg- och högtidsdagar är speciella tillfällen som markerar viktiga traditioner, minnen eller årstidernas skiften. De kan vara religiösa, historiska eller kulturella och firas med allt från stilla eftertanke till fest och gemenskap.

Februari är full av roliga, viktiga och smått oväntade temadagar – en blandning av vardagsglädje och allvar som passar lika bra för samtal som för små aktiviteter. Temadagarna bjuder på allt från geléhallon och knäckebröd till viktiga frågor som epilepsi och brottsoffer.

Februari må vara årets kortaste månad, men namnen som dyker upp i kalendern är allt annat än få. Här samsas gamla favoriter med nyare tillskott – namn som väcker minnen, nyfikenhet eller som kanske får oss att tänka på personer som betytt något genom åren.

Det är något särskilt med att följa månen. Varje månfas har sin plats i cykeln – från nymåne, då månen inte syns alls, till fullmåne, när den lyser starkt över himlen. Fullmånen märks tydligt, inte minst för dem som sover sämre just de nätterna. Här ser du när de olika månfaserna inträffar i februari.

Flaggan hissas för att hylla viktiga händelser, traditioner och personer. Här hittar du våra officiella flaggdagar – en fin påminnelse om vår gemensamma historia och våra högtider.

Februari har en spännande bakgrund – både som månad och som del av årets rytm. Från början fanns den faktiskt inte alls med i den romerska kalendern. Vintern sågs som en ”död” period utan behov av struktur. Det var först omkring år 713 f.Kr. som Roms andre kung, Numa Pompilius, lade till januari och februari – och skapade en ny kalender med tolv månader.

Tidigare började året i mars, men med den nya strukturen fick januari inleda året. Det gjorde februari till årets andra månad, precis som idag.

Skottdagen den 29 februari dyker upp i våra kalendrar bara vart fjärde år, som en liten bonusdag att njuta av. Men varför finns den egentligen? Historien bakom skottdagen handlar om att anpassa vårt kalenderår efter jordens omlopp runt solen.

Jorden behöver ungefär 365,25 dagar på sig för att fullborda ett varv runt solen. Om vi bara räknade med 365 dagar varje år skulle kalendern efter ett tag halka efter årstiderna – vårens blommor skulle komma senare och vintern kunna smyga sig in under sommaren. För att undvika detta lade den romerske kejsaren Julius Caesar till en extra dag i kalendern år 45 f.Kr., var fjärde år. Det var starten för den så kallade julianska kalendern, där skottdagen infördes för att hålla kalendern i takt med jordens omlopp runt solen. Den här justeringen gjorde att vi kunde undvika att årstiderna försköts över tid och skapade grunden för den kalender vi använder än idag.

Skottdagen har också en speciell plats i folktron och traditionerna. En gammal sedvänja säger att det är dagen då kvinnor får passa på att fria till sin älskade – en vändning på de traditionella rollerna som gör skottdagen extra lekfull och charmig

Vissa år har februari ingen fullmåne alls. Det händer inte ofta – men när det gör det, är februari ensam om det. Alla andra månader hinner alltid med minst en fullmåne, men eftersom februari är så kort kan den helt enkelt hamna mellan två.

Februari börjar alltid på samma veckodag som mars och november – såvida det inte är skottår. Och under skottår börjar och slutar månaden på samma veckodag – ett unikt mönster i kalendern!

Februari har fått sitt namn från det latinska ordet februum, som betyder rening. I det gamla Rom firades under denna månad en reningsritual – Februa – där man symboliskt gjorde sig av med det gamla för att ge plats åt det nya. Det gör februari till en månad av övergång och förberedelse, precis innan vårens ankomst.

I den fornnordiska kalendern kallades februari ibland för blotmånad – då man enligt tradition offrade till gudarna för att väcka liv i jorden efter vinterns dvala. Det påminner oss om hur djupt våra förfäders liv var förankrade i naturens rytm, och hur februari alltid varit en tid för eftertanke, förhoppning och förnyelse.

Vår digitala kalender visar mer än bara månader. Här hittar du praktiska sidor som hjälper dig att hålla koll på dagens datum, namnsdagar och mycket mer. Andra delar av kalendern:

• Kalender online
• Dagens datum
• Högtider
• Helgdagar
• Temadagar
• Namnsdagar
• Sommartid och vintertid
• Solstånd och dagjämningar
• Månfaser
• Flaggdagar
• Kyrkoåret
• Veckodagar

Använd kalendern för att planera vardagen eller bara för att få snabb överblick över viktiga dagar och datum.