Röda dagar är lagstadgade helgdagar som markeras med rött i kalendern. Sverige har totalt 13 officiella helgdagar under 2025. Dessa dagar innebär vanligtvis ledighet från arbete eller skola. Nedan hittar du hela listan över årets röda dagar – samt några andra lediga dagar som inte är officiella helgdagar, men då många ändå är lediga, till exempel julafton.

• 1 januari – Nyårsdagen (onsdag)
• 6 januari – Trettondag jul (måndag)
• 18 april – Långfredagen
• 20 april – Påskdagen (söndag)
• 21 april – Annandag påsk (måndag)
• 1 maj – Första maj (torsdag)
• 29 maj – Kristi Himmelsfärd (torsdag)
• 6 juni – Nationaldagen (fredag)
• 8 juni – Pingstdagen (söndag)
• 20 juni – Midsommarafton* (fredag)
• 21 juni – Midsommardagen (lördag)
• 1 november – Alla helgons dag (lördag)
• 24 december – Julafton* (onsdag)
• 25 december – Juldagen (torsdag)
• 26 december – Annandag jul (fredag)
• 31 december – Nyårsafton* (onsdag)

*Dessa dagar är inte officiella helgdagar (röda dagar), men de flesta är ändå lediga från arbete.

Planera ledighet och klämdagar 2025

Flera helgdagar 2025 ligger fördelaktigt till i kalendern – perfekt för att förlänga ledigheten. Två bra exempel är fredag 2 maj (mellan 1 maj och helgen) och fredag 30 maj (dagen efter Kristi Himmelsfärd), som båda är klämdagar. Genom att ta ledigt en av dessa fredagar får du en långhelg med fyra lediga dagar i rad.

Påsk 2025

Påsken 2025 ger också möjlighet till extra ledighet. Tar du ledigt skärtorsdag 17 april, får du en sammanhängande ledighet från torsdag till måndag – totalt fyra dagar.

Nationaldagen 2025

Nationaldagen 6 juni infaller på en fredag. Då får du automatiskt en tredagarshelg.

Jul 2025

För dig som vill maxa ledigheten kring jul finns ett gyllene tillfälle. Julafton 2025 infaller på en onsdag, och följande dagar – juldagen (torsdag 25 december) och annandag jul (fredag 26 december) – är röda dagar. Tar du ut semester måndag och tisdag (22–23 december) får du en hel vecka ledigt från måndag till söndag.

Religiösa, nationella och sekulära högtider

De röda dagarna i Sverige har olika ursprung. Vissa har religiös betydelse, andra är nationella högtider och några har sekulära rötter kopplade till samhälleliga eller historiska händelser. Tillsammans speglar de tradition, kultur och gemensamma värderingar.

Flera av Sveriges röda dagar har kristet ursprung – som påsk, pingst, jul och alla helgons dag – och firas till minne av centrala händelser inom den kristna traditionen.

Nationaldagen (6 juni) är Sveriges enda officiella nationella helgdag och blev röd dag så sent som 2005. Den firas till minne av viktiga händelser i svensk historia.

Första maj är en sekulär helgdag utan religiös koppling. Den firas internationellt som arbetarrörelsens dag och symboliserar kampen för rättvisa och bättre arbetsvillkor.

Vad hände med annandag pingst?

Annandag pingst var tidigare en röd dag i Sverige, men togs bort som helgdag år 2005. Istället blev nationaldagen den 6 juni en officiell helgdag. Det betyder att måndagen efter pingstdagen inte längre är en ledig dag, även om många fortfarande förknippar den med tidigare ledighet.

Håll koll på viktiga datum

Vill du ha överblick över röda dagar, födelsedagar, möten och allt däremellan? Med våra kalendrar och almanackor blir det enkelt att planera – och när du gör en egen kan du själv välja startmånad.

Kolla in våra kategorier:

| Personlig almanacka | Fotokalender | Kalendrar 2025 |