September

September är den nionde månaden i den gregorianska kalendern och har 30 dagar. Namnet kommer från det latinska ordet septem, som betyder sju, eftersom månaden tidigare var den sjunde i den romerska kalendern. I Sverige kallades den förr höstmånad, en tid då skördarna samlades in och landskapet färgades i varma, gyllene toner som markerade övergången till höst.

Varje månad har sin egen bakgrund och betydelse. Du hittar alla tolv samlade under månader.

Att fira högtider ger oss något att se fram emot – ett avbrott i vardagen, en chans att samlas och skapa minnen tillsammans. Vissa traditioner har vi med oss sedan barndomen, andra formar vi själva utifrån livet vi lever nu. Oavsett om det handlar om stora firanden eller små symboliska stunder, är högtider en viktig del av hur vi markerar tidens gång och visar omtanke om varandra.

September bjuder på en blandning av temadagar – från tankeväckande dagar till smått knasiga hyllningar. Här finns allt från Messmörets dag till Internationella patientsäkerhetsdagen. Många av dem är värda en extra tanke, andra kanske lockar till skratt eller en ny vardagsvana.

Att hålla koll på namnsdagar är ett enkelt sätt att visa omtanke – ett sms, en blomma eller ett samtal kan göra någons dag. Här hittar du alla namnsdagar i september, perfekt för dig som vill planera i förväg.

När höstdagjämningen inträffar är dag och natt nästan lika långa. Många ser den som en tid för eftertanke, skörd och förberedelser inför den mörkare delen av året. Nedan hittar du datumet för årets höstdagjämning.

Månens faser har i alla tider fascinerat och inspirerat. Varje månfas bär på sin egen stämning – från den nätta skärvan av nymåne till den storslagna fullmånen. Att följa månfaser kan vara ett sätt att stanna upp, reflektera eller bara njuta av himlens skiftningar. Här kan du se alla månfaser under september.

Flaggdagar är dagar då det är tradition eller föreskrivet att hissa flaggan, ofta för att uppmärksamma viktiga händelser, högtider eller personer. Vissa flaggdagar är kopplade till nationella högtider, såsom nationaldagen den 6 juni, medan andra markerar kulturella eller religiösa tillfällen.

September har fått sitt namn från det latinska ordet septem, som betyder sju – en påminnelse om att månaden en gång var årets sjunde i den gamla romerska kalendern. När januari och februari senare lades till i början av året, försköts ordningen, men namnet blev kvar.

Förr var september en av årets mest arbetsamma månader då skörden av potatis, rotfrukter, kål och säd var avgörande för att hushållen skulle klara vintern. Det som inte användes direkt behövde torkas, konserveras, saltas eller syras för att räcka till våren.

Hela gården deltog, från barn till äldre, och arbetet präglades både av hårt slit och gemenskap. När skörden var bärgad och förråden fyllda firades Mickelsmäss den 29 september, en av årets stora märkesdagar som markerade övergången från sommar till vinter. Då hölls marknader, skördefester och avsked för tjänstefolk som skulle byta arbetsplats.

I en tid utan kylskåp och stora mataffärer blev september en livsnödvändig länk mellan sommarens överflöd och vinterns strama krav.

I september, när löven börjar falla, sätter en doftfull process igång. När löven bryts ner frigörs terpenoider – ämnen som finns naturligt i växten. Samtidigt vaknar jordbakterier till liv och producerar geosmin, ett ämne som trivs i fuktig jord och ger den där karakteristiska höstdoften. Tillsammans skapar de en jordig, frisk doft som många förknippar med skogspromenader och regn på löv.

I september ökar aktiviteten bland ekorrarna. De samlar nötter, frön och svamp som de gömmer på olika platser inför vintern. En sorts naturlig planering som påminner om att det är dags att börja tänka lite längre fram även för oss människor.

September börjar alltid på samma veckodag som december. En liten kuriositet för kalenderentusiaster!

I det fornnordiska bondesamhället kallades september ofta för höstmånad – en tid för skörd, eftertanke och förberedelser inför vintern. Även om månaderna inte bar namn efter gudar, genomsyrades livet av mytologin.

Skördetiden förknippades med fruktbarhetsmakter som Frej och Freja. Freja stod för kärlek, livskraft och jordens bördighet, medan hennes bror Frej ofta åkallades för goda skördar och fred. Under hösten hölls blot – offerritualer – där man tackade gudarna för årets gåvor och bad om deras beskydd inför den mörka årstiden.

Hösten var inte bara en fysisk omställning, utan också en andlig övergång. När dagarna blev kortare och nätterna kallare vände man sig inåt, mindes de döda och sökte visdom inför året som skulle.