
Vintersolståndet
Vintersolståndet markerar årets mörkaste dag och den tidpunkt då solen står som lägst på himlen. Det är samtidigt början på ljusets återkomst, något som människor i alla tider uppmärksammat och tolkat på olika sätt. I listan nedan kan du se när vintersolståndet infaller i år. Du kan också bläddra vidare för att ta reda på datumen för kommande års vintersolstånd.
| Datum | Veckodag | Dagar kvar |
|---|
Vad är vintersolståndet?
Vintersolståndet är den tidpunkt på året då solen står som lägst på himlen sett från norra halvklotet. Det innebär att dagen blir årets kortaste och natten den längsta. Fenomenet inträffar eftersom jorden lutar i sin bana runt solen, vilket gör att solens strålar faller olika starkt mot olika delar av jordklotet under året. I Sverige infaller vintersolståndet vanligtvis den 21 eller 22 december, och efter detta datum börjar dagarna gradvis bli längre igen. Det är därför vintersolståndet ofta uppfattats som en vändpunkt – ett ögonblick då mörkret når sin kulmen och ljuset sakta återvänder.
Vintersolståndets historia
Genom historien har vintersolståndet uppmärksammats som en avgörande vändpunkt i året. När mörkret var som djupast och dagarna som kortast såg människor över hela världen solens återkomst som ett tecken på hopp och förnyelse. Detta har gett upphov till olika traditioner och högtider, där ljuset och gemenskapen alltid stått i centrum.
I Kina firas vintersolståndet med Dongzhi-festen, en tradition som har rötter mer än två tusen år tillbaka. Högtiden markerar den dag då ljuset återvänder och man samlas med familjen för att äta särskilda rätter, som dumplings i norr och risbollar i söder.
I Iran går Yalda-natten tillbaka till forntida persiska riken. Den längsta natten på året uppmärksammades som en kamp mellan ljus och mörker. Man höll sig vaken tillsammans, åt frukter som symboliserade livets kraft och väntade på solens återkomst.
Vintersolståndet och folktro
Yule var en midvinterhögtid som firades under vikingatid och tidig medeltid i samband med vintersolståndet. Högtiden kunde pågå i flera dagar och präglades av gästabud, dryckesoffer och ritualer för att hedra gudarna och de döda. Under Yule tändes eldar för att lysa upp vintermörkret, och en stor vedstock lades på härden som symbol för solens återkomst. Vintergröna växter smyckade hemmen och påminde om livets kraft mitt i den mörkaste tiden. Yule var en av årets viktigaste högtider i det nordiska samhället. Själva namnet har levt kvar genom seklerna och är ursprunget till vårt ord jul.
Hos Hopi-folket i Nordamerika har vintersolståndet i århundraden markerats genom en ceremoni som heter Soyal. Den har rötter i förhistorisk tid och är fortfarande en levande högtid i Hopi-samhället i dag. Ceremonin inleds vid solståndet och pågår i flera dagar med ritualer som syftar till att återställa balans i världen, välsigna människor, djur och växter samt välkomna solens återkomst efter årets längsta natt.
I det antika Rom firades Saturnalia i december, en fest som låg nära vintersolståndet och förknippades med ljus, glädje och överflöd. Högtiden präglades av gåvoutbyten, prydnader av gröna växter och storslagna måltider. Under dessa dagar gällde andra regler än vanligt: slavar kunde inta en hedersplats vid bordet och husbönderna serverade ibland sina slavar som en symbolisk gest. Det var ett rituellt rollbyte som visade att den sociala ordningen tillfälligt satts ur spel.
Vintersolståndet på södra halvklotet
Håll koll på året
Vår digitala kalender visar mer än bara månfaser. Här hittar du praktiska sidor som hjälper dig att hålla koll på dagens datum, namnsdagar och mycket mer. Andra delar av kalendern:
Använd kalendern för att planera vardagen eller bara för att få snabb överblick över viktiga dagar och datum.














