Påskdagen

Påskdagen är för kristna årets mest glädjefyllda dag – den firas till minne av Jesu uppståndelse. Dagen sammanfattar hela påskens mening: från sorg till glädje, från död till liv. I ett sekulärt land som Sverige hamnar påskdagens budskap ofta i skymundan. Istället är det påskafton som får mest uppmärksamhet, med mat, pynt och familjetraditioner. När påskdagen kommer, som alltid infaller på en söndag, har många redan firat klart – och den blir för de flesta en lugn dag för vila och återhämtning.

Traditioner

För den som firar påskens kristna innebörd är påskdagen höjdpunkten. I kyrkor över hela landet hålls gudstjänster med glädje, sång och blomsterdekorationer – i stark kontrast till långfredagens stillhet. Dagen markerar uppståndelsen och ses som en vändpunkt, fylld av hopp och nytt liv.

För många andra är påskdagen snarare en återhämtningsdag efter påskaftonens firande. De passar på att vila, ta en promenad eller träffa familj och vänner i mindre sammanhang.

Traditioner utanför Sverige

Påskdagen firas på olika sätt runt om i världen – med både religiösa ceremonier och folkliga traditioner.

I Italien samlas tusentals människor på Petersplatsen i Rom för att delta i påskdagens mässa. Höjdpunkten är påvens välsignelse Urbi et Orbi, som ges från balkongen i Peterskyrkan vid lunchtid. Det är en stark symbol för hopp och fred, och sänds världen över.

I Grekland firas påsken enligt den ortodoxa kalendern, och den mest stämningsfulla stunden inträffar vid midnatt mellan påskafton och påskdagen. Då hålls Anastasi-mässan, där kyrkan släcks ned och ljus tänds från den heliga elden. Församlingen ropar ”Kristus är uppstånden” och därefter bryts fastan med traditionell mat.

I USA är påskdagen en av årets mest välbesökta kyrkdagar. Många deltar i soluppgångsgudstjänster och firar sedan med brunch och äggjakt för barnen.

Ursprung och betydelse

Påskdagen är den viktigaste högtiden inom kristendomen. Den firas till minne av att Jesus, enligt Nya testamentet, uppstod från de döda på den tredje dagen efter sin korsfästelse. Uppståndelsen symboliserar hopp, förlåtelse och nytt liv – och ses som en bekräftelse på det kristna löftet om evigt liv.

Där långfredagen handlar om lidande och död, är påskdagen dagen då ljuset återvänder. Den speglar själva kärnan i påskens budskap: att livet vinner över döden. Därför är det en dag fylld av glädje och tacksamhet inom kyrkan, med mässor som präglas av ljus, sång och blomsterprakt.

Påsken föregås av fastan – en fyrtio dagar lång period av eftertanke och avhållsamhet, som börjar på askonsdagen. Fastan avslutas på påskafton, vilket gör att påskdagen också markerar början på en mer festlig och hoppfull tid i det kyrkliga året.

Varför flaggar vi denna dag?

Påskdagen är en allmän flaggdag i Sverige. Precis som på juldagen och pingstdagen hissas flaggan för att markera en stor högtidsdag med djupa rötter i vår tradition. Även om Sverige är ett sekulärt land i dag, lever många av de kyrkliga flaggdagarna kvar som en del av vårt kulturarv. Påskdagen har länge betraktats som en särskilt betydelsefull dag – både i kyrkoåret och i det svenska samhället – och flaggningen är ett sätt att visa respekt för den traditionen.

Vad är en helgdag?

En helgdag är en officiell röd dag i kalendern som enligt svensk lag är en arbetsfri dag. Många helgdagar har kristet ursprung, som påsk, jul och pingst, medan andra – som första maj och nationaldagen – bygger på sekulära eller historiska händelser. De flesta helgdagar infaller på samma datum varje år, men vissa, som påsken, rör sig beroende på kalendern.

Helgdagarna är till för att markera viktiga traditioner och ge tid för vila, firande och eftertanke. För många innebär de också en chans att förlänga helgen, umgås med familj eller bara ta det lugnt en extra dag.

Nyfiken på alla svenska helgdagar? Du hittar dem HÄR.

En del av kyrkoåret

Påskdagen är en av de mest betydelsefulla dagarna i kyrkoåret – den kalender som Svenska kyrkan följer där varje söndag och helgdag har sin plats, sitt tema och sina texter. Det är dagen då man firar att Jesus har uppstått från de döda, en berättelse som symboliserar nytt liv, hopp och att ljuset får plats igen efter en tid av sorg.

Firandet börjar ibland redan sent på påskafton, med en så kallad påsknattsmässa. Den hålls vid midnatt och markerar övergången till påskdagen. Gudstjänsten inleds i mörker och tystnad, men efter hand tänds ljus, rummet fylls av sång och glädje, och det stora påskljuset förs in och tänds.

Påskljuset är ett högt vitt ljus som får stå framme i kyrkan under hela påsktiden – från påskdagen ända fram till Kristi himmelsfärdsdag – och tänds vid varje gudstjänst under den perioden. Därefter placeras det ofta vid dopfunten och tänds vid varje dop, som en symbol för liv, ljus och närvaro.

På påskdagens morgon samlas församlingar runt om i landet till festlig gudstjänst. Kyrkorummet pryds med vita textilier, påskliljor och tända ljus. Predikan lyfter ofta tankar om hopp, mod och att livet kan bära, också efter svåra perioder. Efteråt fortsätter firandet ofta med kyrkkaffe.

Genom kyrkoåret får varje tid sin plats och innebörd. Just påskdagen är årets ljusaste – en dag för gemenskap, glädje och framtidstro.

Håll koll på året

Vår digitala kalender visar mer än bara helgdagar. Här hittar du praktiska sidor som hjälper dig att hålla koll på dagens datum, namnsdagar och mycket mer. Andra delar av kalendern: